Jag har far på besök. Han ligger och snarkar i rummet brevid. Vi träffas bara några få gånger om året men vad gör vi när vi väl träffas? Äter gott och ser på film. Min far gillar, and I quote: "hämnd" och "god slakt" på film. Så som den gode son och värd jag var denna dag så ville jag tillfredsställa far.
Vi inledde med att se "Rambo". Om du är väl insatt så ska jag inte behöva säga "Nej, inte den första filmen för den heter 'First Blood'." Utan jag menar den fjärde och avslutande rullen. Den har både hämnd och till och med MYCKET god slakt. Sylvester Stallone borde åldersmässigt egentligen sitta i någon park och mata duvor men när han istället ställer sig vid ett big-ass maskingevär som är fastmonterat på en jeep och börjar bokstavligen plöja genom Burmesiska elaka soldater så blodet fontänsprutar användandes en kaliber som är menad för att skada fordon istället för människor så säger min far trots dundret från högtalarna "Men det här var ju jättefint.". Jag gillar också våld på film men frågan är om min far inte gör det snäppet mer.
När vi sedan ger oss i kast med det Koreanska hämnddramat "A bittersweet life" så vet jag att det är en väldigt bra uppbyggnad inför den rättfärdiga hämnden protagonisten i filmen jagar. Det blir klarare ju längre filmen går att det är huvudpersonens ålderman till chef som är den som ska straffas hårdast. Hämndtemat faller som sagt min far mycket i smaken och det blir väldigt påtagligt när filmen är bara en hårsmån från sitt klimax och min far utbrister "Jag vill att den där gubbjäveln ska dö nu! Långsamt!" Jag bara ler.
Är det inte fint med gemensamma intressen mellan far och son? Vissa söner kanske spelar schack med sin far. Andra lagar mat, sparkar boll, går på ishockey eller raggar brudar ihop. Själv ser jag gärna på "hämnd" och "god slakt" med min farsa.
onsdag 23 mars 2011
måndag 7 mars 2011
Välkommen hem!
Eftersom jag glömt att jag skulle komma in tidigare till jobbet idag så blev det ingen matlagning eller dusch innan jag störtade ner på cykeln efter "var är du"-telefonsamtalet. Innan dess så sov jag alldeles för länge varpå min promenad uteblev. Som tur var så blev arbetskvällen problemfri så att jag kunde cykla hem med tanken om att slappa lite och ta nya tag imorgon.
När jag dock öppnar dörren så har katten lagt en purfärsk Thundercat-bajs i sin kattlåda som han lät bli att täcka över. Om han gjorde det för att jävlas, för att han var lat eller för att den luktade så satans illa kan man undra över. Jag skulle sätta mina slantar på det sistnämnda för hela lägenheten var och är i skrivande stund osande av hans skapelse.
Jag har inget emot att min katt är kreativ men då får det vara inom vissa ramar. Det är inte skitsexigt att komma hem med en pilsk tjej efter en festlig lördagsrunda på stan och det luktar bajs i lägenheten. Så vidare hon inte tänder på det förstås...
När jag dock öppnar dörren så har katten lagt en purfärsk Thundercat-bajs i sin kattlåda som han lät bli att täcka över. Om han gjorde det för att jävlas, för att han var lat eller för att den luktade så satans illa kan man undra över. Jag skulle sätta mina slantar på det sistnämnda för hela lägenheten var och är i skrivande stund osande av hans skapelse.
Jag har inget emot att min katt är kreativ men då får det vara inom vissa ramar. Det är inte skitsexigt att komma hem med en pilsk tjej efter en festlig lördagsrunda på stan och det luktar bajs i lägenheten. Så vidare hon inte tänder på det förstås...
tisdag 1 mars 2011
Lätta på trycket
Jag har köplust. Jag vill köpa en grej... en gadget, en pryl, en thingie! Helst så vill jag göra ett klipp prismässigt. Det gör köpet som mest tillfredsställande. Jag vill hitta en film på BluRay och ba' "What!? Den här kanonrullen för bara så här mycket? MINE!" Eller ett TV-spel å' ba' "Woah!! Det här har jag velat spela i ett halvår nu! Är det så här billigt! I'll take it!"
Min Köplust lider då den behöver tillfredsställelse medan min Plånbok(läs kortetui) ständigt tjatar om att inte låta Köplust och Fingrarna gadda ihop sig mot honom. Samtidigt så tjatar Fingrarna på Köplust att han inte fått trycka på knappar och fiddla med analoga spakar på en handkontroll på länge för att Köplust inte lyckats övertala Plånbok om att en nytt spel behöver inhandlas. Plånbok är tyvärr den envisaste av de alla tre då han vill öppna sig så lite som möjligt till ett så bra föremål som möjligt. Så det här scenariot kommer bara få ett lyckligt slut då vi tillsammans hittar Klippet.
"Klippet" är i korta drag en ekvation med en en positiv utgång för alla inblandade parter. I det här fallet Plånbok, Köplust och Fingrarna. Föremålet som skall inhandlas ger med sitt värde i både pris och underhållning tillfredsställelse till Plånbok såsom Fingrarna och i det ögonblick som pengatransaktion sker så blir automatiskt Köplust betvingad. Win-win-win-situation!
Jag gick 1 mil idag för att hitta Klippet. Jag gick lottlös och den här fejden kommer pågå ett tag till. Ekvationen kommer att bestå såvida den inte kan annulleras av ett annat åtagande som häver ekvationens relevans till att existera. Framtiden får utvisa.
Fan, vilket cp inlägg, förresten.
Min Köplust lider då den behöver tillfredsställelse medan min Plånbok(läs kortetui) ständigt tjatar om att inte låta Köplust och Fingrarna gadda ihop sig mot honom. Samtidigt så tjatar Fingrarna på Köplust att han inte fått trycka på knappar och fiddla med analoga spakar på en handkontroll på länge för att Köplust inte lyckats övertala Plånbok om att en nytt spel behöver inhandlas. Plånbok är tyvärr den envisaste av de alla tre då han vill öppna sig så lite som möjligt till ett så bra föremål som möjligt. Så det här scenariot kommer bara få ett lyckligt slut då vi tillsammans hittar Klippet.
"Klippet" är i korta drag en ekvation med en en positiv utgång för alla inblandade parter. I det här fallet Plånbok, Köplust och Fingrarna. Föremålet som skall inhandlas ger med sitt värde i både pris och underhållning tillfredsställelse till Plånbok såsom Fingrarna och i det ögonblick som pengatransaktion sker så blir automatiskt Köplust betvingad. Win-win-win-situation!
Jag gick 1 mil idag för att hitta Klippet. Jag gick lottlös och den här fejden kommer pågå ett tag till. Ekvationen kommer att bestå såvida den inte kan annulleras av ett annat åtagande som häver ekvationens relevans till att existera. Framtiden får utvisa.
Fan, vilket cp inlägg, förresten.
lördag 26 februari 2011
Blev det några fler "ska bara"?
Vad hände med Alfons Åberg egentligen? Dagens Knatte-Bio-visning fick mig att undra. Vad blev det av honom sen? Vad gör han idag?
Han hade ju en hyfsad uppväxt verkar det som, med en pappa som brydde sig om honom till exempel. Han kan mycket väl vara en frånskild femtioårs-krisande tvåbarns-pappa idag och kanske jobbar som fastighetsmäklare och engagerar sig i sina barns fritidsintressen.
Fast å andra sidan så hade han några mentala issues, utan tvekan. Han hade ju en svår vanföreställning om en vit pojke vid namn Mollgan. Kanske kunde han aldrig bli av med denna låtsasvän och började missbruka heroin och crack för att lindra denna plåga. Är han nu kanske känd som kvarterets pundare i någon Stockholms-förort och hans enda vän är den undernärda schäfern han ibland rastar medan han samtidigt skriker åt barnen på lekplatsen?
Och vad hände med Milla? Är det en sådan där sago-förälskelse att Alfons och hon träffades som 6-åringar, var vänner ända upp i tonåren där sedan puberteten och hormonerna gjorde sitt, varpå de nu är gifta och lever lyckliga tillsammans? Eller råkade Alfons göra Milla på smällen när de båda var 15 år varpå Alfons tvingades skippa gymnasiet för att jobba på brädgårn', vilket han sedan gjorde i 30 år, och Milla aldrig haft tid att utbilda på grund av barnet så det enda hon gör är att titta på TV, skylla på barnet för sin förlorade ungdom och röka Marlboro dagarna i ända?
Man kanske skulle fråga Gunilla Bergström om hon tänkt på Alfons nästa steg i livet? Finns hon på Facebook?
Han hade ju en hyfsad uppväxt verkar det som, med en pappa som brydde sig om honom till exempel. Han kan mycket väl vara en frånskild femtioårs-krisande tvåbarns-pappa idag och kanske jobbar som fastighetsmäklare och engagerar sig i sina barns fritidsintressen.
Fast å andra sidan så hade han några mentala issues, utan tvekan. Han hade ju en svår vanföreställning om en vit pojke vid namn Mollgan. Kanske kunde han aldrig bli av med denna låtsasvän och började missbruka heroin och crack för att lindra denna plåga. Är han nu kanske känd som kvarterets pundare i någon Stockholms-förort och hans enda vän är den undernärda schäfern han ibland rastar medan han samtidigt skriker åt barnen på lekplatsen?
Och vad hände med Milla? Är det en sådan där sago-förälskelse att Alfons och hon träffades som 6-åringar, var vänner ända upp i tonåren där sedan puberteten och hormonerna gjorde sitt, varpå de nu är gifta och lever lyckliga tillsammans? Eller råkade Alfons göra Milla på smällen när de båda var 15 år varpå Alfons tvingades skippa gymnasiet för att jobba på brädgårn', vilket han sedan gjorde i 30 år, och Milla aldrig haft tid att utbilda på grund av barnet så det enda hon gör är att titta på TV, skylla på barnet för sin förlorade ungdom och röka Marlboro dagarna i ända?
Man kanske skulle fråga Gunilla Bergström om hon tänkt på Alfons nästa steg i livet? Finns hon på Facebook?
torsdag 24 februari 2011
Återkomsten... i dubbel bemärkelse
Jag fick mina fingrar avhuggna för cirka 1 ½ år sedan men nu har de äntligen växt tillbaka vilket följdaktligen innebär att jag kan blogga igen. Hujeda mig!
Se detta inlägg som min återkomst i bloggvärlden bland mina underbara kollegor Kissie, Fahrman och Ebba von Sydow. Är hon släkt med Max, by the way? Max var med i Judge Dredd, där han spelade mot Jürgen Prochnow som i sin tur spelade mot Tom Hanks i DaVinci-Koden som spelade mot Kevin Bacon i Apollo 13! YES!!! Your ass just got Kevin Baconed!
Återkomst i dubbel bemärkelse på grund av att mycket har hänt under dessa månaders frånvaro från bloggen vilket har lett till att jag jobbar på Filmstaden igen... där jag en gång slutade... vilket jag inte nämnt under tiden jag bloggade. Så jag antar att egentligen så har inget hänt då? Vilket gör min altinering av blogg-titeln lite missvisande. Om sanningen ska fram så är det ett halvår gammalt försök att återuppliva bloggen en händelselös kväll. Jag kom så långt så att jag amatörade runt i Photoshop. I ärlighetens namn så orkar jag inte lägga mer energi på loggan...
Under min frånvaro så har jag sysslat med mycket: stand-up comedy, arbetslöshet, renovering, katt-inskaffning och vänhysning.
Vad förväntar jag av mig själv i och med denna blogg-renässans? Ett litet utlopp av kreativitet, förmodar jag... med tanke på att jag i första hand skriver för min egen skull och inte för alla de sju läsarna jag har. Eller skriver jag verkligen för mig själv? Det vore paradoxalt att påstå att jag skriver för mig själv eftersom jag publicerar det jag skriver på internet, fullkomligt läsbart för DIG. Du avgör genom att läsa bloggen.
Eftersom jag varken reser, bantar, lallar på Stureplan, bryr mig om vad folk har för kläder på sig eller vem som grät i senaste Idol så kommer jag i vanlig ordning skriva om film, tv-spel, dumheter och dumhuvuden, reflektioner och insikter och sånt vardagligt skit som rör sig i mitt huvud.
Slutligen, en bild på ett djur:
Se detta inlägg som min återkomst i bloggvärlden bland mina underbara kollegor Kissie, Fahrman och Ebba von Sydow. Är hon släkt med Max, by the way? Max var med i Judge Dredd, där han spelade mot Jürgen Prochnow som i sin tur spelade mot Tom Hanks i DaVinci-Koden som spelade mot Kevin Bacon i Apollo 13! YES!!! Your ass just got Kevin Baconed!
Återkomst i dubbel bemärkelse på grund av att mycket har hänt under dessa månaders frånvaro från bloggen vilket har lett till att jag jobbar på Filmstaden igen... där jag en gång slutade... vilket jag inte nämnt under tiden jag bloggade. Så jag antar att egentligen så har inget hänt då? Vilket gör min altinering av blogg-titeln lite missvisande. Om sanningen ska fram så är det ett halvår gammalt försök att återuppliva bloggen en händelselös kväll. Jag kom så långt så att jag amatörade runt i Photoshop. I ärlighetens namn så orkar jag inte lägga mer energi på loggan...
Under min frånvaro så har jag sysslat med mycket: stand-up comedy, arbetslöshet, renovering, katt-inskaffning och vänhysning.
Vad förväntar jag av mig själv i och med denna blogg-renässans? Ett litet utlopp av kreativitet, förmodar jag... med tanke på att jag i första hand skriver för min egen skull och inte för alla de sju läsarna jag har. Eller skriver jag verkligen för mig själv? Det vore paradoxalt att påstå att jag skriver för mig själv eftersom jag publicerar det jag skriver på internet, fullkomligt läsbart för DIG. Du avgör genom att läsa bloggen.
Eftersom jag varken reser, bantar, lallar på Stureplan, bryr mig om vad folk har för kläder på sig eller vem som grät i senaste Idol så kommer jag i vanlig ordning skriva om film, tv-spel, dumheter och dumhuvuden, reflektioner och insikter och sånt vardagligt skit som rör sig i mitt huvud.
Slutligen, en bild på ett djur:
måndag 3 augusti 2009
Vecka 2 - Hangin' n' shit
Total loss of inspiration har resulterat i uteblivet bloggande. Min andra semestervecka har varit innehållsrik. Lisebergsresa, hangout på uteställen, öl, pokerturnering, tok-kväll med bartömning på Strand i Borgholm, Rockband med Nybro-boys, viktökning i bästa semesterstil, dagstripp till Gekås i Ullared, Wii-bowling med mormor med mera.
Vad väntar denna vecka? GONZO!!!
Vad väntar denna vecka? GONZO!!!
fredag 24 juli 2009
Dag 7: Picture perfect
Semestern hittills i bilder. Håll till godo.
Dagsverke i jeansshorts.
Finns bara ett botemedel mot smuts.
Syrrans kille blandar betong.
En av syrrans hundar.
Körsbärspaj!
Gonzo och Duke.
Min gamla barndomsbästis, Linn.
Spela Brainstorm med grannen mitt i natta'.
Mormor skulle bestämt Wii-bowla efter Gekås.
Dagsverke i jeansshorts.
Finns bara ett botemedel mot smuts.
Syrrans kille blandar betong.
En av syrrans hundar.
Körsbärspaj!
Gonzo och Duke.
Min gamla barndomsbästis, Linn.
Spela Brainstorm med grannen mitt i natta'.
Mormor skulle bestämt Wii-bowla efter Gekås.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)