måndag 25 juni 2007

Legendarisk film?


Jag vill se denna... NU! Men det är en sak som jag inte riktigt förstår med titeln. I trailern säger karln att han heter Robert Neville. Kommer han sedan att bli kallad "Legend" eller blir det hans artistnamn? För korrekt engelska är ju "I Am a Legend" eller "I Am the Legend" vilket gör mig nyfiken eftersom det är ett jättemedvetet val att döpa filmen till vad den nu heter(boken har också samma namn). So what's the deal?

För ca 10 år sedan så var Will Smith det värsta jag visste på film. Detta var ju uteslutande tack vare den vidriga Independence Day. Mitt förakt för denna superstjärna växte sig så starkt så att jag automatiskt avskydde honom så fort jag såg en film där han var med. Wild Wild West och Men in Black såg jag men all min fokus låg på att bli förbannad på Willie vilket tyvärr drabbade filmen Enemy of the State som jag år senare skulle inse är en bra film. Hur tog jag mig nu ur mitt Will Smith-förakt? För er som inte redan gissat det så skedde det såklart i och med Micheal Manns Ali. Will Smith är fantastisk som Cassius Clay/Mohammad Ali och Will vann därmed min respekt. Jag stegade nu tillbaka i Smith's filmkarriär för att begrunda vad jag missat. Men in black är en rolig film men inget jag skulle ställa i hyllan, Wild Wild West suger fortfarande men Enemy of the State(som jag nämnde ovan) är en riktigt bra thriller i ett snabbt tempo med en bra och desperat Will Smith... eller ja, hans karaktär är desperat... men Will spelar desperat väldigt bra... NI FATTAR! Bad Boys är ju Bad Boys, liksom. Jag har fortfarande inte sett tvåan och det gäller Men in Black också. Jag tyckte till och med han gjorde en bra insats i Hitch som kunde varit en dussin-romcom men den reste sig över medelmåttet. Sen att I, Robot är en riktig rackarrökare till actionfilm ska vi inte bara tala om. Där faller Smith tillbaka i sin "Will-Smith-superstjärnan"-grej men eftersom han är en tio år mognare person när han gör rollen som Del Spooner så är han lite mer laidback och det funkar.

Förra året dök ju The persuit of Happyness upp och Will Smith är fantastisk även där. Inte på samma sätt som när han porträtterade Mohammad Ali men fortfarande fantastisk. Sista scenen (SPOILER-VARNING) när Smiths karaktär får veta att han fått jobbet så ryser jag. Så bra och verklig är hans reaktion.

Så... vad har vi att vänta av I am Legend?

För det första så får vi nog vänta på premiären. I alla fall i Sverige. Den skall vara den stora julfilmen borta i Amerikat medan vi svenskar skall fira jul med Arn - Tempelriddaren så jag kan tänka mig en premiär på "Legend" någonstans i månadsskiftet januari-februari... om vi har tur. Men vem vet? Världspremiärer ligger ju i tiden...

För det andra så tror jag att vi kommer att få se ytterligare en bra rollprestation av Will Smith då hans roll kommer blanda en gnutta uppgivenhet(han är den sista människan på jorden), stress och rädsla(då han upptäcker att han inte är ensam på jorden) och grymt actionskådespeleri då han har några års erfarenhet av det nu.

För det tredje så gillar jag virusfilmer...

onsdag 20 juni 2007

Senaste filminköp


Senaste tillskotten i två snart överfulla DVD-hyllor:

The Game - special edition
Har inte sett de 10 sista minutrarna av denna... de minutrarna som är viktigast i hela filmen. Det är ju David Fincher och jag hittade den billigt så, vad tusan!

The Postman strikes back och Flaming brothers
De senaste Hong-Kong-flicksen i samlingen. Chow Yun Fat i bägge två. Ej sett någon av dem.

Edmond
Såg jag idag faktiskt. Helt OK rulle på 1.19 bara. William H. Macy är bra och jag gillade verkligen sista scenen. Köpte den för 26 spänn inklusive frakt.

A fistful of dynamite - special edition
Kommer nog med posten imorgon. Har inte sett den men Dr.Gonzo säger att den är mucho bueno.

Kopps - 2-disc utgåva
Letat länge efter denna OOP:n då jag gärna vill ha så bra utgåva som möjligt av en film. Hittade billigt på tradera. SÅLD!

Planerade inköp


  • Christina Lindberg-filmerna Wide Open, Anita-Ur en tonårsflickas dagbok och Exponerad. Snusk är bra!! Och bröst... är bra! Jättebra faktiskt.
  • Fjärde säsongen av Scrubs.
  • Andra säsongen av Homicide.
  • Tredje säsongen av Arrested Development.
  • Åttonde säsongen av The Simpsons.
  • Svenska filmerna Offside och När mörket faller som jag tyckte mycket om.
  • Jag måste komplettera blaxploitation-trilogin Shaft med Shaft in Africa.
  • Jag har sug efter ny anime och jag såg en skön titel vid namn Afro Samurai. Den verkar vara en upprepning av beprövade moment och krystat cool men jag vill ha...
  • Jag vill ha mer 70-tals-sleaze! Black mama, white mama... titeln säger allt.
  • Malcolm X-special edition och Boogie Nights-special edition är båda två lite för dyra fortfarande. Men jag har tålamod.
  • På Videomix här i byn så finns Jakten på nollpunkten för 69 spänn... ju mer jag ser slutet på Death Proof på jobbet, ju mer vill jag se den filmen.

Kära hjärtanes! Hur ska alla dessa filmer få plats? Dags att ta fram borren och pluggen och slänga upp en hylla till snart. Jag har tre stycken i förrådet som väntar på att få tjäna mig...

måndag 18 juni 2007

Link-mani


Jag har börjat spela Zelda - Twilight Princess till Nintendo Wii och jag måste säga att det är helt magiskt. Strålande. Aldrig har jag varit så delaktig i var Link gör i Hyrule! Om jag viftar med min Wii-remote i min högra hand så nog tusan viftar Link med sitt svärd i SIN högra hand!! Jag är helt såld och kär i denna nya konsoll och särskilt det nya Zelda-spelet. Det har gått så långt så att jag köpt en egen maskin. Men nu är det slutspenderat en tid framöver. För att citera min kusin: "På min grav ska det stå 'Dog lycklig. Prylar:245 st.'"


OBS! Bilden är ett montage... av mig faktiskt.

Min prylstatus är höjd


Mitt street-cred inom den undre prylvärlden har höjts på den senaste tiden. Prylar jag berikat min i-landstillvaro med hittills i år är:

  1. En ny widescreen-monitor till datorn


  2. Nya högtalare/baslåda till datorn


  3. Nytt headset till datorn


  4. En torktumlare


  5. Nya högtalare/center till hemmabion


  6. Mp3-spelare


  7. Digitalkamera


  8. ...och slutligen... ett Nintendo Wii som rimmar på "jag kunde inte låta blii"

Jag har här ovan plåtat mina nya högtalare med min nya digitalkamera. Det syns inte så värst bra vad som egentligen ska visas. Jag har inte konfigurerat mackapären ännu. Jag har alltid i alla tider varit dålig på fotograferings-kameror, märkligt nog. Videokameror - inga problem! Men en kamera som tar stillbilder har av någon märklig andledning inte passat bra i mina händer. Men det ska jag försöka ändra på.

Så... hur känns det nu då, undrar du? Med vad som känns så menar ju alla inblandade så klart hur det känns att ha splitternya, prisvinnande högtalare i hemmet där det tittas frekvent på film! Jo, tack, bara fint. Eller, i ärlighetens namn så känns det fantastiskt. Jag testkörde mina nya älsklingar i fredags och lördags med diverse kraftfulla ljudspår ur DVD-samlingen. Inledningen i Fight Club, lövscenen i Hero som är min referens-scen NUMERO UNO i hemmabio-sammanhang, min region3 utgåva av Resident Evil: Apocalypse som har DTS ES 6.1 Matrix-spår, flykten på mattan i Disneys Aladdin, första actionscenen i Blade 2 och lite annat smått och gott. Min kusin och jag ändrade lite inställningar i förstärkaren och nu låter det som jordgubbstårta!

I skrivande stund inser jag att jag totalt glömt att köra introt av Superman eller när Daniel Day Lewis härjar sig genom elaka indianer med sina musköter till den underbara violinen i DTS. Undrar om Robocops "Come with me or there will be...*konstpaus*... trouble!" har något att erbjuda. Han skjuter ju åtminstone en 50-60 henchmen i lagerhuset. Introt i Top Gun är ju också givet. Det krävs Audio Pro för att Kenny Loggins nästan ska bli cool.

torsdag 14 juni 2007

"Cleopatra comin' atcha'!!"

Idag tog jag mig i kragen och kollade in mastodantfilmen Cleopatra som gjordes i en tid i Hollywood då TV var större än bio. Man behövde säkra kort för att folk skulle köpa biljetter och produktionsbolagen skulle tjäna pengar på sin film. Termen "säkra kort" i Hollywood brukar inkludera en stor stjärna (Elisabeth Taylor), en stor budget och gärna att den utspelar sig i en tid då man kan brassa på ordentligt på kostymering och kulisser. Filmen Cleopatra har alla dessa saker men den stinker ändå som en rädise-rap. Den var en flopp hos kritikerna och biopubliken när den hade premiär 1963. Jag klandrar dem inte and here's why:


1.En mastodontfilm på 232 minuter (Se upp, se upp! Det finns en längre director's cut!) bör ha ett innehåll som får publiken att vilja sitta kvar. Det vill säga lite fart och fläkt emellanåt och inte bara en massa prat.

2. I en tid då filmerna var på väg in i en ny era, ett "Nytt Hollywood" då man ville få tillbaka biopubliken, så bör en sådan här bekostad film inte ha en regissör som inte hängt med i tiden för fem öre gällande dialog. Det är högtravande 40- och 50-talsdialog hela vägen trots att det är en 60-talsfilm. Appropå fart och fläkt så har samme regissör, Joseph L. Mankiewicz, regisserat Guys and Dolls, för bövelen! Snacka om att gå ner i tempo...

3. När man döper en film till Cleopatra så förväntar man sig att filmen kommer handla om en av historiens mest mytomspunna och händelse-omsusade drottningars liv. Inte om de romerska farbröderna som var konstant kåta på henne.


Den enda som klarar sig undan med äran i behåll är Rex Harrison som också blev nominerad till en Oscar. Filmen snirklade faktiskt till sig en Bästa film-nominering också men Cleopatra fick den största knäppen på näsan in Oscarnight-history. Tom Jones var filmen som vann Bästa Film det året och den genomfördes med inhyrd utrustning och en budget som var ljusår ifrån Cleopatras.
It's not the size that matters, it's how you use it. I rest my case!

måndag 11 juni 2007

I-lands problem

Min senaste revolution i DVD-hyllan var att jag organiserade dem i utgivningsårs-ordning. En kul liten idé, tyckte jag, som min kusin hjälpte mig med. Efteråt så tyckte jag det var ganska ballt men jag insåg efter några dagar att jag skulle få mycket svårare att hitta bestämda titlar nu. För även fast jag dagligen avancerar på filmnörd-rankingen så ligger jag inte så högt så att jag kan räkna upp alla mina DVD-filmers utgivningsår by heart. Houston, we have a problem...

Så, vad göra? Återgå till bokstavsordning? Hmm, neh! Been there, done that, got the t-shirt. Jag resonerar som så att den hyll-ordningen som ger mig störst frihet och mest personalisering av mina DVD-filmer är kategorisering. Där har jag friheten att skapa mina helt egna kategorier vilket samtidigt formar min DVD-hylla efter min personliga uppfattning om begreppet Film.

Jag menar, jag kanske vill ställa Dirty Harry, Shaft och Foxy Brown under 70-tal, vilket är ganska logiskt, men samtidigt ställa Apocalypse Now under Krigsfilmer. See what I mean? Frihet! Bringing out the dead tyckte jag var en skitkul svart komedi medan min kompis A tyckte den fick honom att må dåligt. Så, Komedi eller Drama? Eller hamnar den under Scorsese?

Chow Yun Is Phat


Jag får snart hem två nya Chow Yun Fat-filmer som kanske inte ens är bra men jag hittade dem billigt. Bägge två är från Hong-Kong Legends vilka jag har stor respekt för.


The Postman Fights back är så gammal som 26 år! 1981 gjordes den och det tog förmodligen 3-5 veckor att filma den som de flesta Hong-Kong-filmer gjorde på den tiden. Ronny Yu står för regin och han är ett relativt kännt namn inom HK-film. Han gjorde några hemska försök i Hollywood också vilket resulterade i The Bride of Chucky och Freddy vs Jason men kom sedan starkt tillbaka med Fearless med Jet Li.


Jag har inte sett The Postman Strikes back fast jag får genast Kevin Costner-vibbar. "Postman" verkar ändå, efter vad jag läst om den, tillhöra det övre skiktet av HK-flicks. Kul att få se en hälften så gammal Chow mot vad han är nu.


Flaming Brothers har jag varit sugen på länge. Omslaget är suveränt i den aspekten att den lockar konsumenten att tro att filmen har mycket balettvåld och pang-pang. Någonting säger mig dock att risken att bli besviken är ganska stor. Förmodligen så är det ett karaktärsdrivet drama med några enstaka actionscener varav den största är i slutet. Men hey! Chow Yun Fat är en av mina stora idoler så det är min skyldighet att kolla in vad karln gjort i filmväg.
Jag är lite sugen på Tiger on the beat också. Visst, det är hälften action och hälften drulle-komedi vilket kan bli ganska taffligt för oss västerlänningar då vi har lite annorlunda humor än kineser. Fast om jag hittar den billigt så är det nog inte så dumt att utöka Yun-Fat-kollektionen.

Wii are the world


Jag har inte bloggat nu på några dagar och det är för att jag inte haft något riktigt kul att berätta om. Det har jag minsann nu!

Söndagkväll = boysnight! Jag, A och M från jobbet ville hitta på något på kvällen då vi inte behövde stiga upp tidigt, eller alls, måndagmorgon. Det visar sig då att en kompis till A skaffat sig ett Nintendo Wii. Oj-oj-oj, det som jag velat testa sedan det kom ut på marknaden. Vad vi tänkte göra var att kanske se en film, lira lite retrospel som Nintendo 8-bit samt testa den där Wii som A lånat. Kvällen resulterade i ett uteslutande testande av den där Wii.

Vad som skiljer Nintendos föregående spelkonsoller något enormt från Wii är att de har handkontroller som du använder bägge händerna till och du har antingen en spak eller ett styrkryss som styr något eller någon på skärmen. Glöm allt sånt! Med Wii så har du en pinne, nunchaka, dildo, eller vad du vill kalla det. Den lille fan känner av när du svingar den tack vare en mottagare som ställs på eller under TV:n. Vi fann oss svingande golfklubbor, tennisracketar och baseball-trän! Inte nog med det, vi boxades och spelade bowling också. Vi hade så otroligt kul så att folk blev förbannade. Var jag än har bott så i hela mitt "egen-lägenhets"-liv så har jag aldrig fått klagomål från grannar. Den oskulden är tagen tack vare Nintendos Wii. Vi tappade helt tidsuppfattningen. Vi tjoade, tjimmade och skrattade oss ända in i söndagsnatten tills en granne sa stopp. Eller "håll käften" vrålade han, för att vara exakt. Eftersom temperaturen var hög uti kroppen hos alla i Sverige igår så blev det otroligt varmt att svinga och ha sig i lägenheten där tre halvnakna snubbar alstrade ännu mer värme. Vårt vrålande och skrattande hade spridit sig ut ur mina bägge och öppna balkongdörrar så grannen behövde inte ens ringa på. Han vrålade bara tillbaka. Aha? Är det bara vi som inte behöver stiga upp följande MÅNDAG-morgon? Ooops!