lördag 28 juli 2007

Stanley


Bourne Runner



Efter lite trixande med trailers i maskinrummet på jobbet häromdan så stannade jag till vid en av projektorerna för att kika in på trailern till Bourne Ultimatum... den filmen vill jag se mycket mer än I am Legend. Nya Bourne ser ut att bli ännu bättre än sina väldigt bra föregångare. Visst, jag har sett trailern innan men till igår så hade jag läst en artikel om nya Bourne och sett lite andra klipp. Jag summerar: Jag längtar!

Sen upptäckte jag något intressant när jag gluttade in på www.dvdtimes.co.uk, nämligen varför jag älskar DVD. Det har gått väldigt trögt för kultfilmen Blade Runner att komma till skott med en bra dvd. En sjaskig Director's cut finns ute men den är ungefär lika kul som Stefan och Krister. Nu har däremot Ridley Scott fått lite tid över(efter inspelningen av American Gangster?) och stängt in sig i redigeringsrummet med några termosar kaffe för att fixa den kanske mastigaste dvd-utgåvan någonsin. Checka länken nedan och förundras över 2000-talets magiska medium, DVD. Sen att jag inte ens minns om jag gillade Blade Runner är en annan sak...

http://www.dvdtimes.co.uk/content.php?contentid=65403


tisdag 24 juli 2007

Ljung-Björnen 2!!


Oj-oj-oj, jag har hört ett mycket glädjande rykte! Filmfestivalen Ljung-Björnen 2 ska gå av stapeln i augusti eller september! Hör på denna briljanta idé: Den ska ha sjuttiotals-inriktning! Fy Fabian så tufft!! Jag kan knappt bärga mig eftersom jag lyckades fixa en biljett till den första festivalen! Det lär ju blir jive, soul och hårdkokta snutar! Weeeee!!

måndag 23 juli 2007

Tangentbord och rovdjur


Jag är vanligtvis en kontrollerad person. Jag har självkontroll, helt enkelt. Fast när jag blir orättvist behandlad så kan även en fridens man som jag ta till fysiska medel för att min ilska ska komma till sin rätt. Mitt tangentbord har nu blivit varse detta faktum.

Jag spelade en pokerturnering på Svenska Spel och ni därute som spelat poker relativt mycket vet att det är fullt möjligt i Texas Hold 'em att bida sin tid och vänta på bra kort. Vad ni därute som spelat poker relativt mycket också vet är att om man sitter i en timme och en kvart och har sett ca 70-80 händer varav 6 stycken var spelbara men bara en av dem gav betalt, så kan även den frommaste av munkar vilja gå medieval på närmaste ass.

Jag drabbades av ovan nämnda och när en motspelare till slut gjorde slut på mitt lidande och slog ut mig ur turneringen så fick mitt tangentbord smaka på mina Fists of the North Star. Jag sitter nu med en gammalt standard-tangentbord och skriver. Visst funkar det men det ser lite malplacerat ut. Och NEJ, det är inte ofta jag brukar våld på detta vis på grund av aggression... jag blev bara så in i helvetes besviken på pokern och det rann över.

Ikväll så har jag och A från jobbet, efter en hård arbetsdag, sett Rovdjuret fucking 2! Jag såg den nån gång på 90-talet och minns i princip inte ett skvatt av filmen. I denna Special Edition som jag har i min ägo så finns det ett upphottat DTS-track som inte gick att ha för hackor! Sen att själva filmen bara har arga män som blir lemlästade och hårt beskjutna så blodet skvätter i alla väderstreck bygger bara upp mer njutning hos oss två action-älskare. Filmen stannar endast av då det är lite breifing på polisstationen. I övrigt så är det våld, sex och splatter! Helt strålande! Hur kan denna filmen bli så dissad av alla? Det är den bästa Hard-feelings-rullen jag sett sen Extreme Prejudice med Nick Nolte. Det är män och de är svettiga och arga, de svär, spottar samt skjuter ihjäl folk i samma tempo som Östermalm-brats köper hårgele. Gotta love it!

onsdag 18 juli 2007

Wrappin' up the semester


Medan jag mumsar i mig min patenterade kycklingsallad så sitter jag och försöker minnas vad jag har gjort på de resterande sex dagarna av min semester... och det enda jag minns är att jag har spelat Wii. Jag är extra hooked på Zelda - Twilight Princess och uppenbarligen så har det gett mig dålig verklighetsuppfattning då jag som sagt inte minns mycket av min andra semestervecka.

Jag lyckades mellan allt Wii-spelande att kolla in John McClane i Die Hard 4.0. Makabra actionscener, överdrivna till tusen. Visst, jag blev underhållen men det var lite väl extremt emellanåt fast med glimten i ögat. Efteråt så ville jag kika på Death Proof en gång till innan den försvann från Växjö Filmstad och DVD-väntandet inleds. Jag måste säga att DP var ännu bättre andra gången! Den gick rakt upp på min Top10-lista!

En och en annan film för hemmabruk har jag lyckats klämma av också.

Foxy Brown - I princip samma film som Coffy, fast råare! Och det är ju bra!
The Yards - Ett överraskande bra drama med suveräna skådisar!
Harry Potter och Fenixorden - Vad ska man säga? Det var en HP-film...
Harry Potter och fången på Azkaban - Jag var tvungen att kolla en grej...
Anita - Ur en tonårsflickas dagbok - Så otroligt kul! En 22 år gammal Stellan Skarsgård och en nymfomanisk Christina Lindberg. Allt smuts och alla repor var kvar och det förhöjde stämningen något enormt! Appropå enormt... bröst... eh... hrm...

Semesterns filmskörd slutade på imponerande 25 stycken filmer på 14 dagar. Jag är helnöjd!

Här är lite bonusfilmer jag lägger i bloggen som jag sett efter semesterns slut:

The Italian Job - Orginalet med Micke Caine! Inte alls den filmen jag trodde det skulle vara men helskön.
Zulu - Återigen Michael Caine. Stor film med 44 år på nacken. Bra skådespelare men krigsscenerna var löjliga med dagens mått mätt. I alla fall när det var närstrid.

tisdag 10 juli 2007

Bereden väg för Björn


The return of the Björn is near. Long live the Björn. Det har nu gått så lång tid sen min bästa vän reste så jag har istället för att räkna uppåt hur många dagar han varit borta, så kan jag istället räkna nedåt hur många dagar det är kvar tills han återvänder.

Mycket har hänt sedan han reste. En smärre revolution har skett på möblemangsfronten i min lägenhet som han inte fått bevittna. Jag har mängder med nya filmer i hyllan och ett splitter nytt gullebarn i form av Nintendo Wii som står och väntar på att få charma B. Mina skattepengar gick till mitt fantastiska nya högtalarsystem som inte fått smeka B:s öron. Jag har även ordnat kablage så att både Wii och Ps2 får sprudla sina ljudbilder ur just dessa högtalare. Plus att jag har gått och köpt ett nytt TV-spel till Björns och min adoptivson Playstation 2! Läs mer om det efter denna lilla titt i backspegeln:

Historien bakom adoptionen av vår Pe-äss-tvåa, som den heter bland kidsen, är följande...

Sedan nästan sex år tillbaka så har Björn och jag spelat ishockey-spelet NHL2000 på min gamla Playstation... den som kom före PS2, helt enkelt. Säsong efter säsong plöjde vi genom NHL-ligan med ett målsnitt på 8.4 mål per match, allt i jakt efter åtrovärda NHL-troféer i slutet av säsongen. Vi fann detta spel underhållande i mycket längre tid än vad som kanske kan uppfattas tillåtet. Det var inte förrän 2005 som vi insåg att det kanske var dags för en uppgradering. Hipp som happ så skuttar vi in på blocket.se och letar efter en PS2, som redan då börjat bli omodern. Fast å andra sidan så har jag personligen aldrig varit mycket för moderniseringar inom TV-spelsbranschen) Jag är fortfarande fast i Super Nintendo-eran. Inköpet av en Wii var ett jättestort steg för mig.

Anywho... vi letar, finner och slår till. En gammal hederlig första generationens PS2, så oslimmad som den bara kan vara, ligger ute för adoption och jag och B har ett par veckor senare delad vårdnad. Varför gjorde vi det? Av en anledning: NHL2006! Vi uppgraderade oss med råge inom ishockey-världen. Sen var det ett mega-plus att vi fick det magnifika Resident Evil 4, det orginella Shadow of the Colossus samt det bästa fotbolls-spelet på marknaden vid det tillfället, Pro Evolution Soccer 5. Sen att vi gjorde oss av med lite skräpspel för att skaffa NHL2006 var inget vi grät över.

Tyvärr så kunde varken B eller jag låta bli att smittas av dagens AD/HD(inte high-definition)-samhälle så vi tröttnade även på NHL2006 inom ett år. Vad göra? Ett nytt äventyr i spel-djungeln följde. Vi gillar sport och slagsmål så vad har spelmarknaden att erbjuda inom dessa kategorier där vi bägge två får samarbeta? Spaningen koncentrerades på spelet The Warriors och för en billig penning så införskaffades det. Efter lite research i form av att se filmen så kickade vi sedan igång spelet. Till en början var det svårt med en hög irritationsnivå och dålig co-op(två-spelar-läge med samarbete)-funktion. Fast efter att vi började lära oss småsaker som att dänga en gängmedlems huvud rakt in i en vägg med ansiktet före samt knickla upp handklovar som bylingen hakat fast våra vänner med, så blev spelet allt roligare. När vi började komma riktigt långt så utvandrade B och spelet står nu och samlar damm.

I och med mitt Wii så har den gamla gamern' inom mig vaknat upp igen. I åldern 6 till 19 så var TV-spel den största delen i mitt liv brevid fotbollen som ersattes av flickvän i gymnasiet. Intresset dog sedan ut för att vakna till liv igen flera år senare. Idag så har jag köpt ett TV-spel. Jag känner igen känslan... det känns bra. B, när du kommer hem så ska du och jag puckla på street-punks i Final Fight - Streetwise till PS2. Jag fann det billigt och it's on me, trots vår delade vårdnad. Det är slagsmål, det är co-op och det är inte mörk split-screen! Tro nu inte att jag inte vill se hur det går för våra bad-ass-polare från Coney, men både du och jag vet att vi inte är helt nöjda med The Warriors. Kan FFS vara det vi letat efter?

Kom hem snart!

måndag 9 juli 2007

En av mina bästa vänner är borta


Min mamma ringde precis och sa de orden jag bävat inför i ett par år: "Fimpen är död." Min älskade katt Fimpen, 12 år gammal, föll offer för en bil inatt. Vad som är sådan ofantlig tur är att jag fick träffa honom och gosa med honom ordentligt i tisdags. Märkligt är att jag på något vis kände när jag kramade min spinnande vän var att jag kanske inte skulle få se honom igen.

Jag tog hans bortgång väldigt hårt och jag fäller tårar i skrivande ögonblick. Jag antar att man aldrig någonsin kan bli riktigt förberedd för en förlust av någon man älskar.

Fimpen, min speciella och underbara katt, jag älskar dig och du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Hoppas du får fånga hur många trollsländor du vill och äta så mycket kalvhjärta du vill i din katt-himmel.


Farväl, min kisse.

"Läs Henriks semester-blogg 2" - Semestra Harder!


Min semester fortsätter in i akt 2 och här kommer en redogörelse:

Fredag

Far och son med skäran och hammaren i hand reste sig denna dag och stod upp mot förtrycket. Med en enkel avdramatisering av föregående påstående så var det en spade och en häck-trimmer samt att "förtrycket" var en övervuxen häck och en grusgång. Kroppsarbete lovades jag och kroppsarbete fick jag. Jag fick den ärofyllda uppgiften att sprida grus(och glädje?) på en ojämn grusgång tillhörande min far och dennes sambo. Nya grindar var installerade och arean runtomkring behövde finputsas. Vi blev skonade från regnet så att även häcken fick sig en omgång. Efter muskel-insatsen så belönade jag mig själv med att se "klassikern" Death Wish. Det var en film som föga imponerade på mig och som inte levde upp till sitt rykte. Mer underhållning fick vi på kvällen av Mrs.Henderson Presenterar.

Semester-film-count: 8

Lördag

Denna sommar auf sunk fortsatte rakt in den stora grilldagen... med dugg och mulet väder. Det hindrades oss inte. Grillen puttrade ute och vi mumsade inne. Innan syrran med hundar och co. anlände så hann jag självklart att se en film. Out of time, en liten Denzel Washington-utstickare. Fyndig och spännande, framför allt. Efter total mättnad så softade jag och syrrans sambo med några öl innan jag styrde lokomotivet mot Norrköping. Där jag möttes av min evigt cyniske(?) vän, M. Låt filmmaratonet börja!

Jag anlände 19.30 i Norrköping och vi hann klämma av tre filmer innan vi skallade kudden. Street Trash låg först i ledet och det kan vara den bästa kassa filmen jag har sett. Helt osammanhängande handling, en hårdkokt snut, en mentalsjuk Vietnam-veteran med sin anorektiska bitch, ett 70 år gammalt munvatten som får den som dricker det att smälta samt en gnutta våldtäkt av en massa uteliggare, eller som titeln säger; street-trash! Kan en sådan här film toppas? Jo, av ytterligare en banal rulle kallad The Losers. En film med den titeln kan handla om i princip vad som helst... det gjorde den inte. Amerikanska armén, stationerad i Vietnam, behöver penetrera ett fort belägrat av Viet Cong. Det enda sättet att ta sig in är med små fordon, som till exempel motorcyklar. Vem är det nu då som kör motorcyklar? Jo, bikers så klart! Vad gör då amerikanska armén? Anlitar amerikanska bikers, så klart! Det blir en underbar mix av dryga motorcyklister, Vietnamesiska glädjeflickor och fartfylld action. Helt... jävla... bisarrt! Men fantastiskt underhållande! Vem hade väl nu trott att en film av sådan kaliber kunde toppas? Inte jag, men jag fick allt se... se kanske historiens bästa Kung Fu-film, King Boxer även känd som The five fingers of death. Inte en död sekund! Ruskigt bra slagsmåls-scener som skedde ofta och allt i en story med rasande tempo! Du hinner inte tröttna. Sen att det händer saker som oväntade vändningar i en HK-film är ju faktiskt ett stort plus. Vilken dag!

Semester-film-tittar-count: 12

Söndag

Trötta av den cineastiska överkonsumeringen från gårdagen så är både jag och M väldigt slöa. Här behövs allt en pigg film för att bli på piggt humör. James Cagney i farsen One, two, three gör en inte bara pigg, den kan om man har otur orsaka magsår eller en stroke. Tempot var inte av denna värld och James ger uttrycket "motor-mouth" ett ansikte... eller mun? Vi taggade sedan ner lite med Dustin the Man of Hoff i Straight time. Mer realistiskt skådespel får du lyfta på stenar i skogen för att försöka hitta. Apostlahästarna bär oss sedan till M:s bror där vi ser en Woody Allen-film vid namn Broadway Danny Rose. Karln är skruvad men mycket rolig. M plockar sedan fram en pärla kallad Find me guilty med den försummade Vin Diesel. Var den här kisen skådis? Det hade jag glömt. Insatsen han gör i filmen brukar generera i pris-onani från diverse jurys. Vin Diesels karaktär bär hela filmen och Vin Diesel bär karaktären. Kudos! Den stora finalen är en dokumentärfilm och är den filmen som påverkat mig mest på denna semester efter Transformers. Gömd i säkert förvar i M:s dator ligger nämligen Micheal Moores Sicko. Jag tänker inte berätta ett dugg om den för då blir jag bara förbannad, så jag säger bara se den! Om du efter filmen inte hyser agg mot USA samt inte blir överlycklig att du bor i Sverige så vet jag tamejfan inte vad det är för fel på dig!

Måndag

Ganska odramatiskt dag med en hemresa, ett hemkommande och hittills EN film. Skruva den som Beckham är en perfekt feel-good-film som inte ska missas.

Semester-film-tittar-count: 18

fredag 6 juli 2007

"Läs Henriks Semester-Blogg"


Eller rättare sagt mitt semester-inlägg i bloggen. För första gången i mitt liv så har jag semester. Mitt arbetslivs-CV består mest av säsongsarbete och sommarjobb vilket automatiskt utesluter all form av semester. Fast när jag nu haft fast anställning i två år så var det dags att bli svensk skattebetalare på allvar. Det blev en blyg start, dock... två veckors ledighet. Mest beror det på att jag inte har råd att ha längre semester. Eller så är det så att jag är arbetsnarkoman. Vilket som!

Jag kunde tagit semester förra året och så här i efterhand så undrar jag varför jag inte gjorde det. Skit samma, här kommer en resumé över min semester som snart är halvvägs avverkad.

Måndag

Mitt livs första semesterdag gick hand i hand med mitt livs 27:e födelsedag. Den dagen bestod mest av att åka bil med hundar och jag lovar och svär att jag inte tänker spendera någon mer födelsedag på det viset. Bilen tog mig norrut till mellan-Sverige och landskapet Södermanland där min far och sambo väntade med öppna armar. Det var denna kväll som min semesters "film-tittar-count" började. Eftersom farsan har ett sådant gigantiskt film-bibliotek (varav han sett max 8 %), som tyvärr skiner långan väg med sin oorganisation, så finns det lite att välja på. Farsan föreslog, som en sann filmkännare, Criterions utgåva av Le Cercle Rouge. Som en sann filmkännare-to-be så ville jag självklart se den då jag faktiskt kände till den.

Semester-film-tittar-count: 1

Tisdag

En dag då jag var öppen för det mesta då inget var planerat. Jag började med att kolla Agent 007 ser rött eller From Russia with love som den så vackert heter på utrikeska. Sedan begav jag mig till grannbyn och min mor där jag spenderade eftermiddagen med att bläddra i gamla filmtidningar. Sen tillbaka till far där vi såg Jerry Lewis-filmen The Family Jewels.

Semester-film-tittar-count: 3

Onsdag

Den första semesterdagen då det fanns ett planerat evenemang. Jag skulle resa till Eskilstuna följt av Stockholm. Dagen inleddes dock med Wallace & Gromit and the curse of the Were-rabbit. En riktig liten pärla. Tidig eftermiddag så reste jag in till Eskilstuna där jag joined forces med min vän R. Vi brummade in till Stockholm där vi skulle smörja kråset på Mongolian Barbaque. Helt enligt planerna så gjorde vi det. Tvärmätt blev jag och tvärgott var det. Hopp in i bilen igen och kosan styrdes mot Nacka. Där skulle jag främja konkurrenten Astoria Cinemas genom att kolla in Transformers i deras bästa salong med så kallat Showmax-ljud och bild. Det blev en fantastisk upplevelse och vi tyckte mycket om filmen... till skillnad från andra. Det krävs en bra biosalong för en film av denna kaliber. Inte bara att jag såg en grymt bra film, jag gjorde fina DVD-klipp också på ICA Maxi i Nacka: Rovdjuret 2 - Special Edition, Bonnie and Clyde, Mrs.Henderson presenterar(med slipcase) och Shooting Dogs. Hela klabbet för 198 kr.

Semester-film-tittar-count: 5

Torsdag

Vi sov över i Stockholm vilket passade mig utmärkt då jag skulle träffa ytterligare en vän i den andra semesterdagen med ett planerat evenemang. Evenemang och evenemang... vi skulle träffas i Stockholm, helt enkelt. Planerna gick i lås när jag och min f.d. klasskamrat L träffades i Slussen. Vi tog en vandring i huvudstaden som blivit välsignad med klarblå himmel och sol. Vi fikade, pratade, skrattade, shoppade ett par jeans och åt. Denna dag inleddes min "Semester-kändis-spotting". Jag brukar alltid skämta att "undra hur många kändisar jag ser denna gång" när jag är i Stockholm. En gång har jag sett Birger Schlaug men denna torsdag var helt uppåt väggarna! Vid fikat så cyklar den breda simmaren Lars Frölander förbi. På väg till hamburger-kedjan MAX så trippar ICA-reklamsprofilen Paul Tilly förbi oss. Dessa två blev toppade med Peter Magnusson från Hey Baberiba när vi lämnade hamburger-syltan. Väl hemma i Flen så avslutades kvällen med den tyska Oscar-vinnaren De andras liv. En kanonfilm!

Semester-film-tittar-count: 6
Semester-kändis-spotting: 3

I skrivande stund så är det fredageftermiddag och jag har kroppsarbete, ett grillpartaj, en chilenarfamilj och ett filmmaraton att skriva om.

På återseende måndag!