fredag 24 juli 2009

Dag 7: Picture perfect

Semestern hittills i bilder. Håll till godo.


Dagsverke i jeansshorts.

Finns bara ett botemedel mot smuts.

Syrrans kille blandar betong.

En av syrrans hundar.

Körsbärspaj!

Gonzo och Duke.

Min gamla barndomsbästis, Linn.

Spela Brainstorm med grannen mitt i natta'.

Mormor skulle bestämt Wii-bowla efter Gekås.

onsdag 22 juli 2009

Dag 6: The future is now

När jag bokade biljetter till min lilla tripp till hemstaden Flen så var till min förvåning en 1:a klass-biljett billigare än en 2:a klass-biljett hem. Vad får man i 1:a klass från SJ förutom en kickass-plats utan någon dreglande fåne bredvid sig? Internet!! Så modernt, high-tech och 2009. Så... härmed så livebloggar jag självklart från tåget. Som min vän kommenterade i Messenger-chatten "Går som på räls."

Min ankomst blir enligt SMHI precis som förväntat... molnig. Det ska förhoppningsvis inte stoppa mig från att ta en öl eller två med granntjejerna ikväll på PM. Innan dess så blir det ett extrainsatt blogginlägg med syfte att äntligen få lägga upp bildena jag tagit på mina första dagar av semestern.

Så, tills dess så ska jag låta Spotify rulla, göra lite Tradera-surfning och bara låta teknikens under närvara. Är redan hemma om 1 timme och 40 minuter.

tisdag 21 juli 2009

Dag 5: Reunited

En slö dag väntade. Den mesta planeringen jag gjort var att... se film. Slappa av den sista dagen i hemstaden innan jag begav mig tillbaka till Regnets Huvudstad Växjö. Efter frukost så tog far och jag en vandring med hundarna följt av ett snabb visit på ICA. Väl inne i entrén så tog jag tag i den röda kundkorgen och när jag höjde blicken så trodde jag mig för en sekund se mamman till en av mina barndomskamrater, Linn. "Var det Anki? Nej, det tror jag inte... jo, kanske, hmm..." Jag vandrade vidare ned för mejerisektionen och vände för ett ögonblick tillbaka blicken mot entrén för att se om det faktiskt var Anki eller inte. Svar på tal fick jag när jag istället möts av ett stort leende från just Linn. En stor kram följer och ett kärt återseende var ett faktum. Min gamla bästis var också på semestervisit i hemtrakterna.

Linn var min första vän när jag flyttade till Flen och vi gick i samma klass under årskurs 1-6 samt paralellklass under högstadiet. Vi bodde även på samma gata. Vi bestämde att hon skulle titta in på fika under eftermiddagen och vi satt och pratade en lång stund. Vi pratade om var alla gamla vänner tagit vägen, om jobb, var vi sjävla tagit vägen och om flickvänner. Snack om pojkvänner uteblev dock eftersom min gamla bästis bara sparkar boll på "den andra" planhalvan. Det har dock inte hindrat henne från att skaffa en fin liten son, William. Om jag ska vara ärlig så har jag dragit mig lite för att träffa "de gamla vännerna" i Flen då jag känner så väldigt lite för min så kallade hemstad. Enda anledningen att jag åker hit är för att träffa pappa och Birgitta. Men just den personen som jag alltid skänker en tanke när jag är i trakten och som jag inte skulle ha något emot att träffa är just Linn. Så jag antar att det var meningen att våra vägar skulle korsas igen. Efter att vi hade pratat och skrattat och verkligen haft en skittrevlig catch-up så fick vi lite mersmak. Passande nog så bor hon med sin nuvarande flickvän i Malmö, vilket är fullt acceptabelt avstånd för att träffas igen.

Kvällen avslutades med The Geishaboy med Jerry Lewis, en av mina favoritkomiker samt nostalgisk Nintendo-läsning i LEVELs specialretroutgåva. Oh yes... I am a nerd. And daaaamn proud of it!

Dag 4: Peking

När man ändå är i Peking-trakten så bör varje normalt funtad människa besöka Gonzo. Sagt och gjort och en tågresa senare så återförenades jag med The Obón Bros. Schysst thaikäk, massa filmsnack, fika och skratt följde denna första riktiga semesterdag. Med det menar jag att det verkligen kändes som jag hade semester. Sen att båda Obón Bros. också hade semester innebar att vi alla gav varandra väldigt mycket lediga vibbar. Inga bekymmer eller måsten fanns denna dag. Vi gick lite i affärer, köpte ett TV-spel, kollade klädesrealisationer, you name it. Sedan gled jag och Gonzo hem till honom och lyssnade på musik. Vi hann även med att se den schyssta lågbudjet-skräckisen The Mist.

När jag kom hem igen till far så stod spagetti och köttfärssås på menyn vilket var fantastiskt gott. Gonzo hade rekommenderat en B-krigsfilm som jag fått låna inför kvällens filmstund med farsan. Den föll oss tyvärr inte i smaken dock då den var lite osammanhängande och hade ett märkligt tempo. Nedkrupen i sängen så läste jag ut ytterligare en serieroman vid namn A history of Violence. Jo, just den som filmen baserats på. Hittills så har jag läst väldigt mycket denna semester. Inte likt mig...

söndag 19 juli 2009

Dag 3: Hung Well!

Hittills sämsta dagen på semestern och förmodligen så kommer jag inte ha en sämre.

När faa-aan ska jag lära mig att min mage pajjar av starksprit? Va?! Jag har mått så jävla dåligt hela dagen. Åt för första gången kl.18.30! Det enda jag gjort värt att nämna var att läsa nya numret av LEVEL som innehöll en jättebra artikel om Commodore 64. Bättre semesterläsning följer... den här dagen skall preskiberas.

Dag 2: Labour day

Min andra semesterdag var allt annat än semester. Farsan och jag skulle ge oss på en gammal vägg som behövde skrapas, borstas, grundmålas och målas. Innan dess så hanns det med inköp av ny tandborste och hundpromenad. Jag har nu en tandborste med en varg på. Riktigt tuff.

Att skrapa bort gammal färg från väggar är otroligt tråkigt men det måste göras. Farsan och jag kavlade upp ärmarna och satte igång. Fast eftersom det var en hyfsat solig dag så körde jag med bar överkropp i hopp om att få lite färg. Jag hade inte med mig några arbetsämnade kläder så Birgitta rotade fram ett par gamla jeans a lá 90-tal som var min midjestorlek TROTS att de tillhört farsan. På grund av värmen så knipsade jag av benen på jeansen och ja... jag hade nu ett par avklippta jeansshorts på mig samt bar överkropp. Vääääldigt Freddie Mercury. Fast i Flen så är ändå alla brudar inavlade så jag kände att det inte spelade någon roll att jag för tillfället inte såg ut som den heterosexuellaste killen i grannskapet.

Kvällen kom närmre och det innebar grillkväll hos systra mi. Bland alla hundar(hon driver en kennel) och stök så blev det mycket god mat och öl. Och White Russians. Och alkoläsk. Och en hallondaqurie(min svåger skulle beställa två öl och fick till vår förvåning två "kvällens". Vi tänkte "fuck it" och för andra gången på samma dag så såg jag för tillfället inte ut som den heterosexuellaste killen i grannskapet. Stället jag och min svåger stuckit till efter grilleriet var Harry's. Växjöbor, jag vet vad ni tänker... fast Harry's i Katrineholm har tydligen inte alls samma åldersnisch som i hemstan. På detta mycket mer ungdomliga Harry's träffade jag för första gången en livs levande Counter Strike-tjej. Galet! 26 år gammal, nyutbildad jurist och älskar CS och tv-spel. Woman of my dreams, tänkte jag! Hon ville byta facebook och jag tror vi gjorde det. Hon försvann sedan i vimlet.

Jag har bildbevis både på mitt dagsverke samt besöket hos syrran men jag har såklart glömt överföringskabeln till digitalkameran hemma i Växjö så det får väntas till onsdag innan jag lägger till några foton.

lördag 18 juli 2009

Dag 1: The prodigal son returns

Jag har bestämt mig för att blogga varje dag på min semester. Text kontra bild kommer att beskriva min första riktiga semester någonsin. Så, var med från start då Underbarns-sonen återvänder.

Min första semesterdag inleddes med av beta av den nya Harry Potter-filmen. Det var en lång transportsträcka till en huvudkaraktärs död. Lite småläskig men mycket dösnack.

Hoppa-long på tåget till min hemstad Flen där SJ levde upp till sitt rykte att vara sena. Blev jag sur? Inte det minsta! Jag har jobbat tillräckligt länge inom serviceyrket så jag vet att förseningar, problem med mera inte sker med flit. Tågpersonalen pusslade och meckade och till slut så nådde jag min destination endast 20 minuter försenad. Promenaden hem till far och Birgitta är kort men på den lilla sträckan han jag inse... inget har förändrats. Allt finns kvar. De nedkörda byggnaderna, de nedlagda affärerna, min gamla lägenhet som man ser på avstånd från stationen och så klart invandrarna. Nej, det är inget rasistiskt uttalande. Det är bara fakta. Flen har sedan länge haft en invandrarförläggning och en sådan har en förmåga att oundvikligen medföra flyktingar och invandrare. Så har det alltid varit i Flen och så kommer det nog alltid vara.

Väl hemma hos far så fick jag ett varmt och utskällt välkomnande från pappa, Birgitta och två Golden Retrievers. Det bjöds på fantastiskt god salt sill och potäter varpå kvällen avslutades framför några avsnitt av The Tree Stooges som farsan nyligen upptäckt. Jag märkte snart att jag var faktiskt trött redan klockan elva så jag gick till kojs och läste ut serieromanen Gängkrig 145 av Jens Lapidus och Peter Bergting. Riktigt fräck och helt svenskproducerad graphic novel. Vad väntar imorgon? Den som läser får se!

lördag 11 juli 2009

Snabbköpskassörskan

Fan vad störd den här "understandingen" som "vi" kassapersonal har. Så fort du blivit anställd, var det nu än är, på ett ställe där din arbetsuppgift innefattar kassa-arbete så tar du automatiskt en roll. Jag var inne på Konsum idag och handlade käk på min lunchrast och det enda jag handlade var en lant-ciabatta(det är en grov variant av en vanligt jävla ciabatta) och det kostade mig 6 kronor. Jag hade inte ens futtiga 6 kronor i mynt utan fick betala med mitt kontokort så jag fällde i förbifarten kommentaren "Jag har tyvärr inte ens 6 kronor så jag får göra en fånig kortbetalning här." varpå killen i kassan svarar "Ja, det kan inte bli rätt varenda gång." Mitt omedelbara intryck som kassa-arbetare själv, var... han var verkligen tvungen att säga det där. Det finns liksom vissa saker du aldrig trodde du skulle säga till en annan människa förrän du blir betald för att sitta och kräva folk på pengar för varor de lagt på ett roterande gummiband. Klassiker som jag själv, gud förbjude, har fällt är "Ja, men det blir så ibland.", "Eller så kan du ge pengarna till mig istället.", "Ja, jag kan ju inte ge dig det här gratis." eller vad sägs om "Ja, vissa har det bra." FY FAN!!! Det smyger sig bara på en!! Dessa totalt omotiverade, grundlösa och känslotomma kommentarer som väldigt svenskt klämmer sig fram i syfte av att man ska antingen vara smårolig, trevlig eller att fylla en tystnad tills betalningen är genomförd.

Jag gör verkligen mitt bästa för att undvika dessa kommentarer men det är i princip oundvikligt. Om Du jobbar i kassa så vet du vad jag pratar om så försök inte påstå att du inte sagt antingen något av ovanstående eller åtminstone liknande till en kund någon gång.

onsdag 1 juli 2009

Tju-nie

Jag har nu överlevt, stått ut med och avverkat 10585 dagar i mitt liv. 10585 exklusive skottårsdagar, ska jag be att få tillägga! Bland dem finns det några jag ångrar och några jag skulle vilja uppleva igen. Bland dem finns några människor jag förlorat och tappat, både med avsikt och ofrivilligt. Några människor som fyllt flera av dessa dagar vill jag förgäves ha tillbaka.

Borde jag ha gjort mer under dessa 10585 dagar? Är det för mycket begärt att dag 9455 så kunde jag ha gett några hundralappar till en fond vars pengar går till att rädda en utrotningshotad art? Jag har nämligen aldrig någonsin i mitt liv gjort en sådan donation. Kunde jag dag 7001 sagt till mina föräldrar hur mycket jag tycker om dem? För det kan vi "alla" bli bättre på, sägs det. Så visst finns det plats för förbättring och utfyllnad av de nästkommande 10585 dagarna.

Vad är jag då trots allt nöjd med efter dessa 10585 dagar?

Jag är nöjd med att jag inte är en fetknopp. Jag har fin fysik. Jag är nöjd med att jag för redan 2555 dagar sedan kom till freds med att jag inte längre skulle ha något hår på mitt huvud. Jag är nöjd med att jag inte är ett jävla svin. Jag vet inte en enda person som tycker illa om mig. Jag önskar jag kände till åtminstone en! Jag hoppas han eller hon finns därute och verkligen tycker jag är ett as. För inte länge sedan så var det en person som tyckte illa om mig men jag bad om ursäkt och sen var vi vänner igen. Jag är nöjd med att jag inte är en mes, vekling eller tönt. Att jag är en nörd kan jag inte hjälpa, men hellre det! Jag är nöjd med att jag vet, kan och förstår väldigt mycket trots att det finns en hel del jag verkligen inte fattar.

Nu skall jag inleda mitt sista år som har en 2:a först i talet med att sova.