onsdag 23 mars 2011

Sådan far, sådan son

Jag har far på besök. Han ligger och snarkar i rummet brevid. Vi träffas bara några få gånger om året men vad gör vi när vi väl träffas? Äter gott och ser på film. Min far gillar, and I quote: "hämnd" och "god slakt" på film. Så som den gode son och värd jag var denna dag så ville jag tillfredsställa far.

Vi inledde med att se "Rambo". Om du är väl insatt så ska jag inte behöva säga "Nej, inte den första filmen för den heter 'First Blood'." Utan jag menar den fjärde och avslutande rullen. Den har både hämnd och till och med MYCKET god slakt. Sylvester Stallone borde åldersmässigt egentligen sitta i någon park och mata duvor men när han istället ställer sig vid ett big-ass maskingevär som är fastmonterat på en jeep och börjar bokstavligen plöja genom Burmesiska elaka soldater så blodet fontänsprutar användandes en kaliber som är menad för att skada fordon istället för människor så säger min far trots dundret från högtalarna "Men det här var ju jättefint.". Jag gillar också våld på film men frågan är om min far inte gör det snäppet mer.

När vi sedan ger oss i kast med det Koreanska hämnddramat "A bittersweet life" så vet jag att det är en väldigt bra uppbyggnad inför den rättfärdiga hämnden protagonisten i filmen jagar. Det blir klarare ju längre filmen går att det är huvudpersonens ålderman till chef som är den som ska straffas hårdast. Hämndtemat faller som sagt min far mycket i smaken och det blir väldigt påtagligt när filmen är bara en hårsmån från sitt klimax och min far utbrister "Jag vill att den där gubbjäveln ska dö nu! Långsamt!" Jag bara ler.

Är det inte fint med gemensamma intressen mellan far och son? Vissa söner kanske spelar schack med sin far. Andra lagar mat, sparkar boll, går på ishockey eller raggar brudar ihop. Själv ser jag gärna på "hämnd" och "god slakt" med min farsa.

måndag 7 mars 2011

Välkommen hem!

Eftersom jag glömt att jag skulle komma in tidigare till jobbet idag så blev det ingen matlagning eller dusch innan jag störtade ner på cykeln efter "var är du"-telefonsamtalet. Innan dess så sov jag alldeles för länge varpå min promenad uteblev. Som tur var så blev arbetskvällen problemfri så att jag kunde cykla hem med tanken om att slappa lite och ta nya tag imorgon.

När jag dock öppnar dörren så har katten lagt en purfärsk Thundercat-bajs i sin kattlåda som han lät bli att täcka över. Om han gjorde det för att jävlas, för att han var lat eller för att den luktade så satans illa kan man undra över. Jag skulle sätta mina slantar på det sistnämnda för hela lägenheten var och är i skrivande stund osande av hans skapelse.

Jag har inget emot att min katt är kreativ men då får det vara inom vissa ramar. Det är inte skitsexigt att komma hem med en pilsk tjej efter en festlig lördagsrunda på stan och det luktar bajs i lägenheten. Så vidare hon inte tänder på det förstås...

tisdag 1 mars 2011

Lätta på trycket

Jag har köplust. Jag vill köpa en grej... en gadget, en pryl, en thingie! Helst så vill jag göra ett klipp prismässigt. Det gör köpet som mest tillfredsställande. Jag vill hitta en film på BluRay och ba' "What!? Den här kanonrullen för bara så här mycket? MINE!" Eller ett TV-spel å' ba' "Woah!! Det här har jag velat spela i ett halvår nu! Är det så här billigt! I'll take it!"

Min Köplust lider då den behöver tillfredsställelse medan min Plånbok(läs kortetui) ständigt tjatar om att inte låta Köplust och Fingrarna gadda ihop sig mot honom. Samtidigt så tjatar Fingrarna på Köplust att han inte fått trycka på knappar och fiddla med analoga spakar på en handkontroll på länge för att Köplust inte lyckats övertala Plånbok om att en nytt spel behöver inhandlas. Plånbok är tyvärr den envisaste av de alla tre då han vill öppna sig så lite som möjligt till ett så bra föremål som möjligt. Så det här scenariot kommer bara få ett lyckligt slut då vi tillsammans hittar Klippet.

"Klippet" är i korta drag en ekvation med en en positiv utgång för alla inblandade parter. I det här fallet Plånbok, Köplust och Fingrarna. Föremålet som skall inhandlas ger med sitt värde i både pris och underhållning tillfredsställelse till Plånbok såsom Fingrarna och i det ögonblick som pengatransaktion sker så blir automatiskt Köplust betvingad. Win-win-win-situation!

Jag gick 1 mil idag för att hitta Klippet. Jag gick lottlös och den här fejden kommer pågå ett tag till. Ekvationen kommer att bestå såvida den inte kan annulleras av ett annat åtagande som häver ekvationens relevans till att existera. Framtiden får utvisa.

Fan, vilket cp inlägg, förresten.

lördag 26 februari 2011

Blev det några fler "ska bara"?

Vad hände med Alfons Åberg egentligen? Dagens Knatte-Bio-visning fick mig att undra. Vad blev det av honom sen? Vad gör han idag?

Han hade ju en hyfsad uppväxt verkar det som, med en pappa som brydde sig om honom till exempel. Han kan mycket väl vara en frånskild femtioårs-krisande tvåbarns-pappa idag och kanske jobbar som fastighetsmäklare och engagerar sig i sina barns fritidsintressen.

Fast å andra sidan så hade han några mentala issues, utan tvekan. Han hade ju en svår vanföreställning om en vit pojke vid namn Mollgan. Kanske kunde han aldrig bli av med denna låtsasvän och började missbruka heroin och crack för att lindra denna plåga. Är han nu kanske känd som kvarterets pundare i någon Stockholms-förort och hans enda vän är den undernärda schäfern han ibland rastar medan han samtidigt skriker åt barnen på lekplatsen?

Och vad hände med Milla? Är det en sådan där sago-förälskelse att Alfons och hon träffades som 6-åringar, var vänner ända upp i tonåren där sedan puberteten och hormonerna gjorde sitt, varpå de nu är gifta och lever lyckliga tillsammans? Eller råkade Alfons göra Milla på smällen när de båda var 15 år varpå Alfons tvingades skippa gymnasiet för att jobba på brädgårn', vilket han sedan gjorde i 30 år, och Milla aldrig haft tid att utbilda på grund av barnet så det enda hon gör är att titta på TV, skylla på barnet för sin förlorade ungdom och röka Marlboro dagarna i ända?

Man kanske skulle fråga Gunilla Bergström om hon tänkt på Alfons nästa steg i livet? Finns hon på Facebook?

torsdag 24 februari 2011

Återkomsten... i dubbel bemärkelse

Jag fick mina fingrar avhuggna för cirka 1 ½ år sedan men nu har de äntligen växt tillbaka vilket följdaktligen innebär att jag kan blogga igen. Hujeda mig!

Se detta inlägg som min återkomst i bloggvärlden bland mina underbara kollegor Kissie, Fahrman och Ebba von Sydow. Är hon släkt med Max, by the way? Max var med i Judge Dredd, där han spelade mot Jürgen Prochnow som i sin tur spelade mot Tom Hanks i DaVinci-Koden som spelade mot Kevin Bacon i Apollo 13! YES!!! Your ass just got Kevin Baconed!

Återkomst i dubbel bemärkelse på grund av att mycket har hänt under dessa månaders frånvaro från bloggen vilket har lett till att jag jobbar på Filmstaden igen... där jag en gång slutade... vilket jag inte nämnt under tiden jag bloggade. Så jag antar att egentligen så har inget hänt då? Vilket gör min altinering av blogg-titeln lite missvisande. Om sanningen ska fram så är det ett halvår gammalt försök att återuppliva bloggen en händelselös kväll. Jag kom så långt så att jag amatörade runt i Photoshop. I ärlighetens namn så orkar jag inte lägga mer energi på loggan...

Under min frånvaro så har jag sysslat med mycket: stand-up comedy, arbetslöshet, renovering, katt-inskaffning och vänhysning.

Vad förväntar jag av mig själv i och med denna blogg-renässans? Ett litet utlopp av kreativitet, förmodar jag... med tanke på att jag i första hand skriver för min egen skull och inte för alla de sju läsarna jag har. Eller skriver jag verkligen för mig själv? Det vore paradoxalt att påstå att jag skriver för mig själv eftersom jag publicerar det jag skriver på internet, fullkomligt läsbart för DIG. Du avgör genom att läsa bloggen.

Eftersom jag varken reser, bantar, lallar på Stureplan, bryr mig om vad folk har för kläder på sig eller vem som grät i senaste Idol så kommer jag i vanlig ordning skriva om film, tv-spel, dumheter och dumhuvuden, reflektioner och insikter och sånt vardagligt skit som rör sig i mitt huvud.

Slutligen, en bild på ett djur:

måndag 3 augusti 2009

Vecka 2 - Hangin' n' shit

Total loss of inspiration har resulterat i uteblivet bloggande. Min andra semestervecka har varit innehållsrik. Lisebergsresa, hangout på uteställen, öl, pokerturnering, tok-kväll med bartömning på Strand i Borgholm, Rockband med Nybro-boys, viktökning i bästa semesterstil, dagstripp till Gekås i Ullared, Wii-bowling med mormor med mera.

Vad väntar denna vecka? GONZO!!!

fredag 24 juli 2009

Dag 7: Picture perfect

Semestern hittills i bilder. Håll till godo.


Dagsverke i jeansshorts.

Finns bara ett botemedel mot smuts.

Syrrans kille blandar betong.

En av syrrans hundar.

Körsbärspaj!

Gonzo och Duke.

Min gamla barndomsbästis, Linn.

Spela Brainstorm med grannen mitt i natta'.

Mormor skulle bestämt Wii-bowla efter Gekås.

onsdag 22 juli 2009

Dag 6: The future is now

När jag bokade biljetter till min lilla tripp till hemstaden Flen så var till min förvåning en 1:a klass-biljett billigare än en 2:a klass-biljett hem. Vad får man i 1:a klass från SJ förutom en kickass-plats utan någon dreglande fåne bredvid sig? Internet!! Så modernt, high-tech och 2009. Så... härmed så livebloggar jag självklart från tåget. Som min vän kommenterade i Messenger-chatten "Går som på räls."

Min ankomst blir enligt SMHI precis som förväntat... molnig. Det ska förhoppningsvis inte stoppa mig från att ta en öl eller två med granntjejerna ikväll på PM. Innan dess så blir det ett extrainsatt blogginlägg med syfte att äntligen få lägga upp bildena jag tagit på mina första dagar av semestern.

Så, tills dess så ska jag låta Spotify rulla, göra lite Tradera-surfning och bara låta teknikens under närvara. Är redan hemma om 1 timme och 40 minuter.

tisdag 21 juli 2009

Dag 5: Reunited

En slö dag väntade. Den mesta planeringen jag gjort var att... se film. Slappa av den sista dagen i hemstaden innan jag begav mig tillbaka till Regnets Huvudstad Växjö. Efter frukost så tog far och jag en vandring med hundarna följt av ett snabb visit på ICA. Väl inne i entrén så tog jag tag i den röda kundkorgen och när jag höjde blicken så trodde jag mig för en sekund se mamman till en av mina barndomskamrater, Linn. "Var det Anki? Nej, det tror jag inte... jo, kanske, hmm..." Jag vandrade vidare ned för mejerisektionen och vände för ett ögonblick tillbaka blicken mot entrén för att se om det faktiskt var Anki eller inte. Svar på tal fick jag när jag istället möts av ett stort leende från just Linn. En stor kram följer och ett kärt återseende var ett faktum. Min gamla bästis var också på semestervisit i hemtrakterna.

Linn var min första vän när jag flyttade till Flen och vi gick i samma klass under årskurs 1-6 samt paralellklass under högstadiet. Vi bodde även på samma gata. Vi bestämde att hon skulle titta in på fika under eftermiddagen och vi satt och pratade en lång stund. Vi pratade om var alla gamla vänner tagit vägen, om jobb, var vi sjävla tagit vägen och om flickvänner. Snack om pojkvänner uteblev dock eftersom min gamla bästis bara sparkar boll på "den andra" planhalvan. Det har dock inte hindrat henne från att skaffa en fin liten son, William. Om jag ska vara ärlig så har jag dragit mig lite för att träffa "de gamla vännerna" i Flen då jag känner så väldigt lite för min så kallade hemstad. Enda anledningen att jag åker hit är för att träffa pappa och Birgitta. Men just den personen som jag alltid skänker en tanke när jag är i trakten och som jag inte skulle ha något emot att träffa är just Linn. Så jag antar att det var meningen att våra vägar skulle korsas igen. Efter att vi hade pratat och skrattat och verkligen haft en skittrevlig catch-up så fick vi lite mersmak. Passande nog så bor hon med sin nuvarande flickvän i Malmö, vilket är fullt acceptabelt avstånd för att träffas igen.

Kvällen avslutades med The Geishaboy med Jerry Lewis, en av mina favoritkomiker samt nostalgisk Nintendo-läsning i LEVELs specialretroutgåva. Oh yes... I am a nerd. And daaaamn proud of it!

Dag 4: Peking

När man ändå är i Peking-trakten så bör varje normalt funtad människa besöka Gonzo. Sagt och gjort och en tågresa senare så återförenades jag med The Obón Bros. Schysst thaikäk, massa filmsnack, fika och skratt följde denna första riktiga semesterdag. Med det menar jag att det verkligen kändes som jag hade semester. Sen att båda Obón Bros. också hade semester innebar att vi alla gav varandra väldigt mycket lediga vibbar. Inga bekymmer eller måsten fanns denna dag. Vi gick lite i affärer, köpte ett TV-spel, kollade klädesrealisationer, you name it. Sedan gled jag och Gonzo hem till honom och lyssnade på musik. Vi hann även med att se den schyssta lågbudjet-skräckisen The Mist.

När jag kom hem igen till far så stod spagetti och köttfärssås på menyn vilket var fantastiskt gott. Gonzo hade rekommenderat en B-krigsfilm som jag fått låna inför kvällens filmstund med farsan. Den föll oss tyvärr inte i smaken dock då den var lite osammanhängande och hade ett märkligt tempo. Nedkrupen i sängen så läste jag ut ytterligare en serieroman vid namn A history of Violence. Jo, just den som filmen baserats på. Hittills så har jag läst väldigt mycket denna semester. Inte likt mig...

söndag 19 juli 2009

Dag 3: Hung Well!

Hittills sämsta dagen på semestern och förmodligen så kommer jag inte ha en sämre.

När faa-aan ska jag lära mig att min mage pajjar av starksprit? Va?! Jag har mått så jävla dåligt hela dagen. Åt för första gången kl.18.30! Det enda jag gjort värt att nämna var att läsa nya numret av LEVEL som innehöll en jättebra artikel om Commodore 64. Bättre semesterläsning följer... den här dagen skall preskiberas.

Dag 2: Labour day

Min andra semesterdag var allt annat än semester. Farsan och jag skulle ge oss på en gammal vägg som behövde skrapas, borstas, grundmålas och målas. Innan dess så hanns det med inköp av ny tandborste och hundpromenad. Jag har nu en tandborste med en varg på. Riktigt tuff.

Att skrapa bort gammal färg från väggar är otroligt tråkigt men det måste göras. Farsan och jag kavlade upp ärmarna och satte igång. Fast eftersom det var en hyfsat solig dag så körde jag med bar överkropp i hopp om att få lite färg. Jag hade inte med mig några arbetsämnade kläder så Birgitta rotade fram ett par gamla jeans a lá 90-tal som var min midjestorlek TROTS att de tillhört farsan. På grund av värmen så knipsade jag av benen på jeansen och ja... jag hade nu ett par avklippta jeansshorts på mig samt bar överkropp. Vääääldigt Freddie Mercury. Fast i Flen så är ändå alla brudar inavlade så jag kände att det inte spelade någon roll att jag för tillfället inte såg ut som den heterosexuellaste killen i grannskapet.

Kvällen kom närmre och det innebar grillkväll hos systra mi. Bland alla hundar(hon driver en kennel) och stök så blev det mycket god mat och öl. Och White Russians. Och alkoläsk. Och en hallondaqurie(min svåger skulle beställa två öl och fick till vår förvåning två "kvällens". Vi tänkte "fuck it" och för andra gången på samma dag så såg jag för tillfället inte ut som den heterosexuellaste killen i grannskapet. Stället jag och min svåger stuckit till efter grilleriet var Harry's. Växjöbor, jag vet vad ni tänker... fast Harry's i Katrineholm har tydligen inte alls samma åldersnisch som i hemstan. På detta mycket mer ungdomliga Harry's träffade jag för första gången en livs levande Counter Strike-tjej. Galet! 26 år gammal, nyutbildad jurist och älskar CS och tv-spel. Woman of my dreams, tänkte jag! Hon ville byta facebook och jag tror vi gjorde det. Hon försvann sedan i vimlet.

Jag har bildbevis både på mitt dagsverke samt besöket hos syrran men jag har såklart glömt överföringskabeln till digitalkameran hemma i Växjö så det får väntas till onsdag innan jag lägger till några foton.

lördag 18 juli 2009

Dag 1: The prodigal son returns

Jag har bestämt mig för att blogga varje dag på min semester. Text kontra bild kommer att beskriva min första riktiga semester någonsin. Så, var med från start då Underbarns-sonen återvänder.

Min första semesterdag inleddes med av beta av den nya Harry Potter-filmen. Det var en lång transportsträcka till en huvudkaraktärs död. Lite småläskig men mycket dösnack.

Hoppa-long på tåget till min hemstad Flen där SJ levde upp till sitt rykte att vara sena. Blev jag sur? Inte det minsta! Jag har jobbat tillräckligt länge inom serviceyrket så jag vet att förseningar, problem med mera inte sker med flit. Tågpersonalen pusslade och meckade och till slut så nådde jag min destination endast 20 minuter försenad. Promenaden hem till far och Birgitta är kort men på den lilla sträckan han jag inse... inget har förändrats. Allt finns kvar. De nedkörda byggnaderna, de nedlagda affärerna, min gamla lägenhet som man ser på avstånd från stationen och så klart invandrarna. Nej, det är inget rasistiskt uttalande. Det är bara fakta. Flen har sedan länge haft en invandrarförläggning och en sådan har en förmåga att oundvikligen medföra flyktingar och invandrare. Så har det alltid varit i Flen och så kommer det nog alltid vara.

Väl hemma hos far så fick jag ett varmt och utskällt välkomnande från pappa, Birgitta och två Golden Retrievers. Det bjöds på fantastiskt god salt sill och potäter varpå kvällen avslutades framför några avsnitt av The Tree Stooges som farsan nyligen upptäckt. Jag märkte snart att jag var faktiskt trött redan klockan elva så jag gick till kojs och läste ut serieromanen Gängkrig 145 av Jens Lapidus och Peter Bergting. Riktigt fräck och helt svenskproducerad graphic novel. Vad väntar imorgon? Den som läser får se!

lördag 11 juli 2009

Snabbköpskassörskan

Fan vad störd den här "understandingen" som "vi" kassapersonal har. Så fort du blivit anställd, var det nu än är, på ett ställe där din arbetsuppgift innefattar kassa-arbete så tar du automatiskt en roll. Jag var inne på Konsum idag och handlade käk på min lunchrast och det enda jag handlade var en lant-ciabatta(det är en grov variant av en vanligt jävla ciabatta) och det kostade mig 6 kronor. Jag hade inte ens futtiga 6 kronor i mynt utan fick betala med mitt kontokort så jag fällde i förbifarten kommentaren "Jag har tyvärr inte ens 6 kronor så jag får göra en fånig kortbetalning här." varpå killen i kassan svarar "Ja, det kan inte bli rätt varenda gång." Mitt omedelbara intryck som kassa-arbetare själv, var... han var verkligen tvungen att säga det där. Det finns liksom vissa saker du aldrig trodde du skulle säga till en annan människa förrän du blir betald för att sitta och kräva folk på pengar för varor de lagt på ett roterande gummiband. Klassiker som jag själv, gud förbjude, har fällt är "Ja, men det blir så ibland.", "Eller så kan du ge pengarna till mig istället.", "Ja, jag kan ju inte ge dig det här gratis." eller vad sägs om "Ja, vissa har det bra." FY FAN!!! Det smyger sig bara på en!! Dessa totalt omotiverade, grundlösa och känslotomma kommentarer som väldigt svenskt klämmer sig fram i syfte av att man ska antingen vara smårolig, trevlig eller att fylla en tystnad tills betalningen är genomförd.

Jag gör verkligen mitt bästa för att undvika dessa kommentarer men det är i princip oundvikligt. Om Du jobbar i kassa så vet du vad jag pratar om så försök inte påstå att du inte sagt antingen något av ovanstående eller åtminstone liknande till en kund någon gång.

onsdag 1 juli 2009

Tju-nie

Jag har nu överlevt, stått ut med och avverkat 10585 dagar i mitt liv. 10585 exklusive skottårsdagar, ska jag be att få tillägga! Bland dem finns det några jag ångrar och några jag skulle vilja uppleva igen. Bland dem finns några människor jag förlorat och tappat, både med avsikt och ofrivilligt. Några människor som fyllt flera av dessa dagar vill jag förgäves ha tillbaka.

Borde jag ha gjort mer under dessa 10585 dagar? Är det för mycket begärt att dag 9455 så kunde jag ha gett några hundralappar till en fond vars pengar går till att rädda en utrotningshotad art? Jag har nämligen aldrig någonsin i mitt liv gjort en sådan donation. Kunde jag dag 7001 sagt till mina föräldrar hur mycket jag tycker om dem? För det kan vi "alla" bli bättre på, sägs det. Så visst finns det plats för förbättring och utfyllnad av de nästkommande 10585 dagarna.

Vad är jag då trots allt nöjd med efter dessa 10585 dagar?

Jag är nöjd med att jag inte är en fetknopp. Jag har fin fysik. Jag är nöjd med att jag för redan 2555 dagar sedan kom till freds med att jag inte längre skulle ha något hår på mitt huvud. Jag är nöjd med att jag inte är ett jävla svin. Jag vet inte en enda person som tycker illa om mig. Jag önskar jag kände till åtminstone en! Jag hoppas han eller hon finns därute och verkligen tycker jag är ett as. För inte länge sedan så var det en person som tyckte illa om mig men jag bad om ursäkt och sen var vi vänner igen. Jag är nöjd med att jag inte är en mes, vekling eller tönt. Att jag är en nörd kan jag inte hjälpa, men hellre det! Jag är nöjd med att jag vet, kan och förstår väldigt mycket trots att det finns en hel del jag verkligen inte fattar.

Nu skall jag inleda mitt sista år som har en 2:a först i talet med att sova.

måndag 15 juni 2009

Digital overload

Idag så fick jag mitt ComHem-kort och skred till verket med att sortera mina ca 16 kanaler som jag utlovats. Till min stora gläjde så var det inte 16 kanaler.... det var typ 120 fullt fungerande kanaler!! Allt för att tease:a mig att skaffa fler. Fy fan! Nu kommer jag ju både hinna vänja mig vid detta enorma utbud och få en släng AD/HD också innan de stänger av dem om en månad eller nåt. Damn you, ComHem! Daaamn yoooooouuuu... eller tack ändå. Ganska ballt med mycket kanaler, trots allt.

onsdag 10 juni 2009

Ana... logiskt?

Anal-logiskt? Analogik? Logiskt är det hur som helst att inse att världen och indirekt tillvaron håller på att blir oerhört digital! Jag betalar TV-avgift. Gör du det? Inte? Kräk! Avskum! Då är du precis som alla äckliga, fjortis-medlemmar i Piratpartiet som tror att allt är gratis. Nyhetsbulletin: INGENTING ÄR GRATIS, RÖVHATTAR!! Varken film, musik eller TV. Ni kan inte säga att ni vill se en massa film utan att ge filmmakare pengar för att göra filmen. Ni kan inte säga att ni vill lyssna på en massa musik utan att ge artisterna pengar för att producera låtarna. Ni kan inte säga att ni vill titta på schyssta program från SVT utan att ni ger dem pengar för att finansiera bägge kanalernas program. Tycker ni luft är underhållande? Inte? Verkligen? Dags att lägga ihop ett och ett då kanske och inse att underhållning inte skapas av luft.

Egentligen så ville jag bara berätta att jag har beställt digital-TV men jag fick Lilla Flippen och lite känslor skuttade ut ur mig och in i bloggen. Kan ha hänt förut... hmph! Jag har med andra ord utrotat det sista analoga i min lägenhet. Jag har haft en ordentlig dust med morsans jävla digital-TV-inkoppling och trots att jag är en tekniskt kunnig person så kände jag verkligen som att jag var på främmande mark. TV är inte min grej. Jag fann mig sedan besegrad då jag inte fick det att funka. Jag lämnade det i supportens händer. Min ömma moder ringde dem dagen efter och de "typ tryckte på en jävla knapp" och sen funkade det... Själv så får man kämpa som fan med inkoppling och registrering av "boxnummer" via talsvar så sitter det en analvårta någonstans som bara behöver trycka på en knapp. Merci beaucoup, din jävla skäggbiff till supportgosse!

Hur som helst så föddes en idé. Med tanke på att jag faktiskt betalar TV-avgift och HAR RÄTT ATT TITTA PÅ TV med gott samvete så kanske man skulle göra det optimalt. Trots att jag tycker det mesta är skit... ComHem hörde mina tankar och skickade då en fancy broschyr med ett finfint erbjudande: "8 favoriter". Vilken dröm! Får jag välja själv? Får jag välja min EGEN skit att titta på?? Ännu finare var att min vackra TV-apparat har en inbyggde digital-TV-mottagar så jag slipper den förbannade boxen. "Chicketty-clock, YEAH!!" Jag var såld! Det var dags! Jag ringde och beställde en alldeles egen tablå... som äro:

TV3
Kanal5
Showtime (Blandad film.)
TV4 Film
TCM (Gammal film! Fint.)
Star! (Nyheter från underhållningsvärlden... typ...)
ESPN America (Sport, bl.a. NHL och Baseball!! Skitfräckt!)
Viasat History

Utöver dessa så ingår SVT1, 2, 24, B, TV6 och TV4. Dessutom så fick jag Comedy Central gratis månaden ut. Det har aldrig varit så fint att vara i-länning förut.


Övriga händelser:
  • Fått en ny hörselskada som jag hoppas läker. Ångesten och depressionen som följer en sådan skada har tyvärr inte uteblivit men jag har duckat för en sån här kula för 10 år sedan redan och då var skadan mycket värre än den är nu.
  • Morfar min ligger på sjukhus men är på bättringsvägen. That's all I have to say about that.
  • Jag har 4 konsekutiva festhelger framför mig. 1.Personalfest 2.Midsommar 3.100-årsfest 4.Egen födelsedagsfest! Bääääh...
  • Prisa Gud! Här kommer skatteåterbäringen! Imorrn ska jag köpa en thingy som kallas CA-Modul för jag behöver den för digital-TVn i min... TV. Sen bär det av till Hemtex för att köpa nya handdukar, kuddar och sängkläder. Räkna med ett par lusentappar där!
  • JAG ÄR SKULDFRI!!! Gjorde sista inbetalningen på min dator i och med återbäringen från Fredrik den Förste. Helt fantastiskt! Inga avbetalningar eller skulder överhuvudtaget nu! Det ska firas med en öl på lördag... eller två... eller tjugo!

Förresten, mamma... du är varken ett kräk, avskum eller en rövhatt. Du är ett undantag. Puss!

söndag 31 maj 2009

Tiden är inne

De har anlänt. De är här. De går inte längre att stoppa. Någon måste styra upp diskussionen. Någon måste beröra ämnet. Någon måste proklamera deras plötsliga existens. Vilka är då de? Jag talar förstås om BRÖSTEN. Bröst. Bröst. Bröst. Tuttar. Pattar. Tuttar. Tuttar.

Så äntligen har den tredjedelen av året kommit då varje man tänker... "Var fan har de varit resten av året?". Innan så har de inte gjort något direkt väsen av sig och sen över en natt... PLOPP! Så är de bara där på uppvisning för alla att se, tack och lov! Det beror ju uteslutande på vädret att brösten plötsligt uppenbarar sig och stannar kvar. Jag utvecklar denna teori och inser snabbt att det beror på solen! "Tillsätt sol." och PLOPP! Så är de där! Pulvermos: tillsätt vatten. Sommartuttar: tillsätt sol! Så enkelt och så bra!

För att vidare forska i mysteriet "var de varit de andra två tredjedelarna av året" så tror jag att jag faktiskt löst gåtan. Det är ganska uppenbart när man tänker efter... tuttarna har sin tillfälliga viloplats på exakt samma ställe som Tomten och Påskharen. De kommer ju också bara fram under begränsade tider under året. Tomtefan fullkomligt vältrar sig i bröst tills det är dags att dela ut julklappar. Emellanåt så rastar han påskharen också. Sedan försvinner brösten till sin rättmätiga plats under solen för att sedan återvända till den hemliga viloplatsen som ingen vet var den finns. Förutom Tomten och Påskharen, förstås.

Jag vill passa på att dementera ett påstående, eller ska jag kalla det "en fix idé" som bröstens innehavare, kvinnan, har: ...NEJ! Vi gillar/diggar/tycker om/ÄLSKAR inte era bröst på grund av att vi gör en undermedveten relatering till våra mödrars bröst och den mat, närhet och värme de betydde för oss som bäbisar. Tänk efter nu, flickor! VAR VAR NI SJÄLVA OCH SÖG NÄR NI BLEV MATADE SOM BÄBISAR?? Inte var det på era fäders motsvarande sexuella områden, i alla fall. För där har ni det i en liten ask: era underbara, vackra, fantastiska bröst är för oss män objekt för sexualitet. När jag var bäbis så tuttade jag inte på min mammas bröst för att jag var kåt, utan för att jag hungrig. Idag blir jag då rakt inte hungrig när jag tittar på bröst, utan istället gör jag helt ohämmat en sexuell relatering! Så lägg ner den så kallade "idéen", tjejer.

Det ni har under hakan, ovanför naveln mellan armhålorna är vackert, härligt, relevant, högintressant och mysigt. De finns i alla storlekar och former. Ni kan v-ringa dem, u-ringa dem och bikinisera dem. Tack för att ni har dem, tack för att ni visar dem och tack för att det bara behövs något så enkelt, alldagligt och gratis som sol för att de ska komma fram.



Jag önskar att jag hade uppfunnit bröst. Jag har blivit miljonär.
/ H. T. "Duke"

fredag 22 maj 2009

Jan-Hård Van Damage

Fredagen borde väl naturligt vara en dag att varva ned på? För sedan kommer ju lördagen då man skruvar upp sig igen för fest och rajtan-tajtan! Varpå söndagen är till för att må illa, ångra sig och återställa sig inför måndagen då jobbet står på lut.

Jag har varvat ner idag. Körde ett träningspass på simhallen och hjälpte till att flytta möbler och montera TV-bänk hos min mamma idag. Så "nyttan" är avklarad. Sen städade jag upp lite i lägenheten så att helgen kunde mötas med ett rent samvete... he...he-he...

Sedan följde en kvällsfika med grannen och ett totalt förlorande in i Spotifys värld. Lyssnat på musik i tre timmar nu! Höjer plötsligt blicken och vad skådar mitt norra öga? Där startar en Jean-Claude Van Damme-film jag inte sett! Den belgiske mannen som jag nu ser på med helt nya ögon sedan filmen JCVD. Oundvikligt så presenterar sig i-landsproblemet... fortsätta lyssna på musik som just idag är en oväntad fröjd eller kolla in dumaction med Janne? Simon Yam är ju med på ett hörn också... jag kombinerar. TV:n utan ljud.

torsdag 14 maj 2009

Städade förhållanden

På Sälgstigen så drar alla sitt strå till stacken. Nästan alla i alla fall. Idag gjorde i alla fall jag med flera detta i form av vårstädning på området. Jag bemannade snabbt penseln och oljade in våra trägrindar med stor rutin. Jag har bred erfarenhet av inoljning av bland annat dörrar hemma hos min far så jag fann mig i mitt esse denna kväll. I övrigt så rensades det ogräs och annat småplock som piffade upp vårt vackra område.

Efteråt så var det grannträff hemma hos mig. Min vackra kompistrio bestående av två granntjejer med bihang nappade på spontan filmkväll mellan högtalarna i min lägenhet efter, det inte i närheten av hårda, dagsverket. The Incredible Hulk bjöd upp till högupplöst dans och nörd-tarmen tinglade till hos mig. Flickorna verkade inte lika roade av spektaklet av förstörelse och bjässebrottande som spelades upp framför oss. Som tur var så fick de sin dos av kärlek eftersom Bruce Banner och hans vackra Betty inte kunde varken släppa varandra med blickarna eller hålla fingrarna borta. Ett unisont "Ååååååh"-flämtande bevisade detta.

Imorgon är det personalvisning i vanlig ordning på förmiddagen och jag, plus tre vänner, ska ge oss i kast med "Änglar och Demoner" som vi vid tråkiga stunder på bion kallar "Hånglar med Demoner", "Hångla med hormoner", "Pixlar och polygoner", "Krångla med atomer" osv... En svag behållning på en arbetsplats som inom månader är ett minne blott. I helgen så är det endast en uppgift framför mig: samla på mig timmar! Lågsäsongen ligger i ytterligare ett par veckor till... kanske mer!! Så pengar är sällsynt just nu. Allt blir en resa fram till den 25:e juni då lön + semesterersättning + skattepengarna kommer. Den 1 ½ månaden ska jag fylla med regelbundet gos av 3:e graden med en ny bekantskap.