onsdag 23 mars 2011

Sådan far, sådan son

Jag har far på besök. Han ligger och snarkar i rummet brevid. Vi träffas bara några få gånger om året men vad gör vi när vi väl träffas? Äter gott och ser på film. Min far gillar, and I quote: "hämnd" och "god slakt" på film. Så som den gode son och värd jag var denna dag så ville jag tillfredsställa far.

Vi inledde med att se "Rambo". Om du är väl insatt så ska jag inte behöva säga "Nej, inte den första filmen för den heter 'First Blood'." Utan jag menar den fjärde och avslutande rullen. Den har både hämnd och till och med MYCKET god slakt. Sylvester Stallone borde åldersmässigt egentligen sitta i någon park och mata duvor men när han istället ställer sig vid ett big-ass maskingevär som är fastmonterat på en jeep och börjar bokstavligen plöja genom Burmesiska elaka soldater så blodet fontänsprutar användandes en kaliber som är menad för att skada fordon istället för människor så säger min far trots dundret från högtalarna "Men det här var ju jättefint.". Jag gillar också våld på film men frågan är om min far inte gör det snäppet mer.

När vi sedan ger oss i kast med det Koreanska hämnddramat "A bittersweet life" så vet jag att det är en väldigt bra uppbyggnad inför den rättfärdiga hämnden protagonisten i filmen jagar. Det blir klarare ju längre filmen går att det är huvudpersonens ålderman till chef som är den som ska straffas hårdast. Hämndtemat faller som sagt min far mycket i smaken och det blir väldigt påtagligt när filmen är bara en hårsmån från sitt klimax och min far utbrister "Jag vill att den där gubbjäveln ska dö nu! Långsamt!" Jag bara ler.

Är det inte fint med gemensamma intressen mellan far och son? Vissa söner kanske spelar schack med sin far. Andra lagar mat, sparkar boll, går på ishockey eller raggar brudar ihop. Själv ser jag gärna på "hämnd" och "god slakt" med min farsa.

Inga kommentarer: