Jag har alltid undrat hur det skulle kännas att någon gång i livet kunna säga "Det vanliga, tack." när man traskar in på ett matställe. Då såklart följt av att man blir serverad precis det man vill ha. Vem har väl inte sett åtskilliga filmer och sit-coms där någon kommer in på en sylta och yttrar "I'll take the usual, Irv!" varpå den skabbige restaurang-ägaren med skitigt förkläde svarar "Comin' right up, Hank."
Jag har ett favoritställe som jag brukar hämta kinamat på. Jag har ätit där regelbundet, mycket i samband med mitt jobb då det ligger i närheten. Maten är utsökt, priserna överkomliga och personalen helskön. Jag har under 6-7 månader beställt i princip samma sak varje gång, nämligen kyckling med blandade grönsaker. En "Kyckling nr.2" eller "Kycklingtvåa" som jag kallar den när jag ringer och beställer. Idag så fick jag bara ett infall att prova om den här myten om "det vanliga" bara finns på film. Så jag entrade den lilla hämtmats-restaurangen och hälsade glatt på personalen som alltid är på gott humör, varpå jag sade "...jag tar det vanliga.". Min förväntan på vad som skulle yttras tillbaka till mig var nu stor och samtidigt kort. Det tog nämligen bara någon sekund innan kocken sade "En kycklingtvåa? Det fixar vi." Myten lever...
1 kommentar:
haha,,, så skööönt
Skicka en kommentar