När började jag bygga upp detta innerliga hat till allt? Var det när jag till slut fick nog av dessa löpsedlar som förpestar mig med rekordlågt intressanta innehåll som att Carolina Gynning sa ditt och datt samtidigt som hon gjorde ditt och datt med sina bröst? Var det när jag började inse hur imbicillt det moderna fenomenet television har blivit då jag bara kände mig förolämpad av det som visades för mig i soffan? Var det när jag började förstå hur ofantligt ointelligenta och dumma i huvudet människor i allmänhet var? Var det när jag insåg att alla äckliga fjortishelveten håller på att utrota allmänbildningen? När fan blev jag Travis Bickle?
Idag var jag på ett skitbra humör när jag anlände till jobbet och jag kände att jag ville ta världen med storm. Jag hade bra självförtroende, visste att jag skulle göra ett bra jobb och kände mig helt enkelt attraktiv. Jag fick behålla mitt humör 70 % av dagen då jag vid ett insläpp blev mött av en kollega och vän som gick på bio med sin 5-åriga dotter och en man som skulle visa sig vara farfar i gänget. Min vän gick på toaletten så jag småpratade med hans lilla dotter. Hon tyckte det var kul att det blivit så mycket bio nu när "pappa jobbar här" som hon sade. Då utbrister Farfar "Jobb?! Det här är väl inget jobb? Gå på gratis bio hela dagarna?!" Först så tog jag det som ett skämt, men Farfar hade ett sådant allvarligt uppseende när detta sas så jag blev faktiskt stött när jag grunnat några sekunder på det. Bara för att han jobbat i nån jävla fabrik i hela sitt liv med snus under sin jävla läpp. Farfar Främling hade precis tryckt ner en av mina livsbehållningar i en ospolad toalettstol. Jag ville hugga tillbaka och fråga vad fan han menade men då kommer min kollega tillbaka och jag kände att jag inte ville förstöra deras dag.
Jag hämtade mig sedan och kom tillbaka till min glada inställning jag haft från början av dagen bara för att sedan tappa det igen. Småsaker på jobbbet jag som får korrigera hela tiden blir förbannat tråkigt i längden. Detta triggar genast mitt inkompetenshat(se min blogg Tystnaden är bruten) att skjuta i höjden och jag känner bara hur jag vill spränga världen i bitar. Jag vill fråga alla obegränsat rövdumma individer i vårt samhälle vad fan de tänker på och varför de ens finns till när de endå inte bidrar med något. Sen vill jag att de ska självantändas och förse södra Sverige med energi tack vare sin självantändning.
Jag har tillräckligt mycket att tänka på och sköta i mitt liv för att behöva rätta till andras misstag. Hur svårt ska det vara att skaffa rutiner i livet? Hur svårt ska det vara att göra en insats för miljön? Hur jävla svårt ska det vara för alla att bidra med något? Varför känns det som att jag är den smartaste personen på planeten ibland? Är det bara jag som ser alla idioter och alla fel som görs? Borde jag tagga ner eller ska alla skithuven "tagga upp"? Borde jag springa runt och vråla "HEIL HITLER!!" bara för att jag vill att vissa individer borde rensas ut ur samhället för att försäkra framtiden för den intelligenta delen av befolkningen?
När fan blev jag Travis Bickle...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar