Vuxenpoäng och hobbyrecension

På senare tid så har jag tagit åtskilliga bälten i the art of snoozing. Min teori är att även om jag lägger mig sent så kan jag åtminstone försöka hålla cirka åtta normala timmar sömn som standard. Det vill säga, jag ställer ett larm åtta timmar efter klockslaget jag förväntar mig somna in. Min teori går i baklås åtskilliga gånger på grund av att min vän B för sex år sedan hjälpte mig att ta det första bältet i the art of snoozing när vi var rumskamrater. Med andra ord, jag skyller ondagens dåliga start på min bäste vän. Känns skönt. Vad som känns ännu skönare är att något himla bra kom ut ur situationen.

Klockan 11.00 så körde min mobiltelefon sin väcknings-rutin som så många gånger förr men det var inte förrän 13.07 som mina 42:or nuddade sovrumsgolvet. Fyra snoozningar och mer än en timmes "hoppsan-jag-somnade-utan-att-ställa-nytt-larm". Med dåligt samvete så äter jag min frukost och surar. För att pigga upp mig så kollar jag på filmen Old School med Luke Wilson och några andra Fratpack-medlemmar för att bli på bättre humör. Efteråt så bestämmer jag mig för att gå på toaletten och det är där dagens stora vändpunkt sker. Jag tyckte att toaletten luktade och såg lite funky ut så det kändes som om en rengöring av porslinsfotöljen var nödvändig. Det var starten till en process som slutade i att hela badrummet gjordes kliniskt rent, all disk blev diskad, lägenheten dammsugen och dammtorkad och även jag fick mig en omgång dusch och rakning. Inspirerad och på helt rätt spår så går jag och handlar. På lappen finns både tandkräm, tvättmedel, grönsaker OCH... en sån där lukta-gott-i-toan-kloss. En sån som ska sitta på kanten och transformera spolvattnet till a fountain of love, typ. Det roliga är att i samtliga hem som jag har haft har det aldrig funnits en sådan kloss. Jag har precis inköpt min första toa-kloss! Hallelujah! Mitt enda minne av sådana klossar är att man siktade på dem så fort man var i en kompis hem och slog en sjua.

Efter denna bragd så skall dagens filmrace fortsätta. Jag betar av den långtråkiga "The Terminal - eller hur jag slutade oroa mig och lärde mig älska flygplatser". Lång och meningslös film som på sin höjd var charmig.
Kvällens stora happening är dock premiären av "Next" med Nicholas "Hårfästet" Cage. Ingenting han gör framöver kan ju möjligen vara sämre än Ghost Rider så jag hade med all rätt lagoma förväntningar. Och tamejtusan, jag gillade den!! Och jag vet precis varför... När jag såg första trailern på Shooter tänkte jag "YESSSS! Äntligen kommer det en dum-actionfilm som man kan slappa framför." Vad jag väntade mig av Shooter var dum-action... inte dum action. Och jag väntade mig defenitivt inte en Danny Glover som verkade ha bråttom ur filmen så jäkligt som han sluddrade. Fy Fabian! Tok-besviken på Shooter så går jag in i salong 5 med min kusin för att se Next som jag trodde skulle vara dum action. Min misstanke visade sig felaktig för i stället så hade Next allt det som Shooter saknade. Eller det var en sak som Next saknade, tack och lov... en halvtimme för mycket, fullsprängd med dösnack. Herr Bur kör sin grej och Julianne Moore gör en roll som inte alls passar henne men jag bara sitter och är asnöjd med mitt biobesök hela filmen! Cage's karaktärs förmåga att se in i framtiden läggs fram på ett fränt sätt(ja, jag använde det gamla 80-tals-uttrycket...) och filmen stannar inte alls av utan maler på utan att man behöver ställa några frågor som helst under någon av de 96 minutrarna.
Den enda frågan jag ställer mig just nu är om John McClane kommer bjuda på dum action... eller dum-action!

Skall avsluta min genomfina dag med att se Transporter med Jason Statham. Dum-action eller dum action?

Only Jason will tell.