Min mamma ringde precis och sa de orden jag bävat inför i ett par år: "Fimpen är död." Min älskade katt Fimpen, 12 år gammal, föll offer för en bil inatt. Vad som är sådan ofantlig tur är att jag fick träffa honom och gosa med honom ordentligt i tisdags. Märkligt är att jag på något vis kände när jag kramade min spinnande vän var att jag kanske inte skulle få se honom igen.
Jag tog hans bortgång väldigt hårt och jag fäller tårar i skrivande ögonblick. Jag antar att man aldrig någonsin kan bli riktigt förberedd för en förlust av någon man älskar.
Fimpen, min speciella och underbara katt, jag älskar dig och du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Hoppas du får fånga hur många trollsländor du vill och äta så mycket kalvhjärta du vill i din katt-himmel.
Farväl, min kisse.
1 kommentar:
*Tar av hatten*
Fimpen, jag träffade dig blott en gång eller två men du var gammal redan då.
Man kan alltid önska att någon bra varelse fått ett längre liv men framför allt hoppas jag, och är säker på, att det du levt var bra, fyllt med mycket jakt, lek och sömn.. Som sig bör för en katt!
Henke, jag förstår att det är jobbigt och jag önskar jag var där att trösta dig nu! Jag ska ta en extra sup för er båda ikväll amigos! /ETA 28 dagar.
Skicka en kommentar