Kom du ihåg när du var barn och lekte? Jag menar den sortens lekar då ens fantasi verkligen svävade ut. Du kunde flyga, hoppa högt, skjuta laser med ögonen eller mer sammanfattat... göra vad som helst. Endast din fantasi var din begränsning. Alan Moore och Dave Gibbons hade det tursamma previlegiet att få behålla den utbredda fantasin in i vuxen ålder. Sen att bägge dessa män på 80-talet hade talangen och färdigheten att berätta en historia, kombinerat med denna fantasi, gav oss seriealbumet Watchmen.
Superhjältar och serietidningar har varit mainstream-populärt i snart 10 år tack vare dess intåg på allvar i filmens värld. Visst fick vi både Superman och Batman i flera filmer mellan 1978 och 1997 men idag räcker det att få biobesökare att förknippa filmen med något som har med serietidnings-universet att göra så blir filmen intressant. Vad som innan ansågs töntigt och nördigt har nu blivit popkulturellt coolt och accepterat. Tack vare filmatiseringar av seriealbum(som jag från och med nu kommer mer korrekt, dock amerikanskt, kalla graphic novels) har intesset för just graphic novels, superhjältar och serietidningar stigit markant. De som vet åtminstone lite om detta popkulturella fenomen känner nog till Frank Miller mycket på grund av filmatiseringen av Sin City och 300. Några kanske känner till att filmer som V for Vendetta, Constantine, From Hell, 30 days of night, A history of violence och Wanted även de är baserade på graphic novels. Jag införskaffade alla Sin City-volymerna efter jag upptäckt dem hos Dr.Gonzo och insåg att det var mycket bra läsning. Länge trodde jag att Frank Millers verk var den bästa läsningen man kunde få ut ur en graphic novel. Dr.Gonzo påpekade annorlunda och beordrade mig att köpa Watchmen.
Jag har nu läst färdigt denna graphic novel som anses var den största av dem alla. Det mesta är redan sagt om den och jag kan bara instämma. Det är verkligen som ingenting annat du någonsin kommer läsa. Hur i hela friden kan du placera en tillvaro i ett alternativt, såsom fiktivt, 1985 där Sovjet och USA är i ständig konflikt samtidigt som maskerade hjältar är kändisar i vardagen och har varit sedan 50-talet. Mitt i alltsammans så finns ett globalt fenomen kallat Dr.Manhattan. Det är inte en doktor, plats eller maskin utan en övervarelse som kan göra... vad som helst. Allt som faller honom in. Precis som i dina fantasier när du var liten. När man inser efter några kapitel att det här är scenen för den otroligt medryckande historien, så köper du det totalt. Det är bara någonting med boken som får en att acceptera upplägget utan problem. Mycket tack vare de komplexa karaktärerna och förhållandena de har till varandra och historiken den förra generationen maskerade hjältar har som påverkar de nuvarande.
Så hur i hela friden kan man göra detta och få det att funka? Det är oviktigt, för Alan Moore och Dave Gibbons har gjort det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar